Ett nytt liv

"Green beans"

Ljudet av min telefon pep till och displayen lyste till. "Kl.9.00 som vanligt //Z <3" jag suckade och tog tag i telefonen, jag skrev snabbt i ett svar och skickade den till henne. Jag slängde en blick på klockan och såg att den visa 8.30. Jag svor under tystnad och reste mig upp ur sängen.

Jag gick mot garderoben och tog tag i dem två första kläderna jag såg. Den ena klädesplagget var ett par svarta tajta högmidjade jeans medan den andra klädesplagget var en svart tjocktröja som var croppad och det stod "Bye babe" på den.

Jag gick sedan till toaletten och tog tag i en tofs som låg där. Satte snabbt upp håret i en ganska slarvig bulle och borstade tänderna. När jag var klar såg jag min reflektion i spegeln och svor återigen under tystnad.

Ögonen var röda och svullna, man märker ganska snabbt att jag grät under natten, och jag hade världens mörkaste och största sovpåsar man kunde ha. Det hjälpte inte heller att jag inte hade tid till att sminka mig. Suckandes rotade jag runt lite innan jag hittade ett par svarta solglasögon som jag satte på.

Jag slängde på mig en svart liten väska som hängde i sidan och jag slängde även i min mobil, bankkort, id-kort, husnycklar och några lösa pengar jag hade i väskan. Stängde igen dörren till vagnen och låste den innan jag gick iväg på väg mot "green beans".

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Doften av kaffebönor slog mig så fort jag tog ett steg in i green beans. Med nöje andades jag in luften än en gång innan jag scannade efter Zoey i folkmassan. Jag såg henne vid vår vanliga bord och jag började gå mot henne.

- hej, sa jag innan jag satte mig på den höga stolen.

- vad är det med dig? Sa hon och kollade frågandes på mig innan hon återgick till sipprandet av kaffet hon drack.

- ett hej skulle vara bra... sa jag och himlade med ögonen men kom på att hon inte kunde se det eftersom jag fortfarande hade solglasögonen på.

- revenge doesn't fit you honey, sa hon nonchalant och vinkade hit servitören.

- påfyllning tack! Sa hon med en gladlynt röst och räckte henne muggen, ibland undrade jag hur hon kunde ha en glädjefull aura hela tiden.

- svart kaffe tack, sa jag och log mot servitören som skrev ner det innan hon gick iväg.

- svart kaffe? Sa Zoey frågandes och lyfte på ena ögonbrynet.

- ja något problem med det? Frågade jag och kollade ut genom fönstret.

- ja! Du beställer bara svart kaffe när du är deprimerad!

- jeez men tackar, sa jag och skakade lätt på huvudet en aning förolämpad. "Sluta överreagera" sa jag och kollade på Zoey som nu tog emot kaffet. Jag log mot servitören som la ner mitt kaffe på bordet och gick iväg.

Innan jag hann reagera lutade sig Zoey snabbt över bänken och ryckte bort mina solglasögon.

- de behöver du inte ha på inne, sa hon och observera dem innan hon kolla upp på mig igen. Hennes ansiktsuttryck förändrades och hennes läppar formade ett O.

- oh... var allt hon fick fram.

Irriterad ryckte jag åt mig solglasögonen och satte på mig dem igen.

- du....

- nej. Jag vill inte ha någon "pity talk" just nu. Sa jag och började sippra på mitt egna kaffe.

Efter ett tag satt vi bara där i tystnad och sipprade på varsin kaffe.

- vad hände? Sa Zoey och bröt tystnaden vi hade för en sekund sen.

Jag sucka innan jag bestämde mig för att berätta för henne.

- Alex bestämde sig för att hälsa på mig i natt, sa jag och följde en kvinna som korsade gatan med blicken.

- Leah... jag är ledsen, sa hon och la sin hand över min. Jag log och uppskattade verkligen den lilla gesten.

- va inte det, sa jag och log mot henne.

Hon var bland dem få personerna som visste lite om mitt förflutna.

Teven i bakgrunden höjdes plötsligt och allas uppmärksamhet gick dit.

På teven så var det nyheter som var i full gång. Jag la snabbt märke till att det var "breaking news" och, precis som alla andra, la min fullaste uppmärksamhet på nyheterna.

"Vi bryter programmet för att meddela alla er om en väldigt viktigt händelse som skedde igår natt. Man har nu hittat en död mans kropp bakom en bar som har blivit brutalt mördad man misstänker alltså mord och polis redningen är i full gång. Vi uppmanar all er som vet nånting om händelsen att kontakta er lokala polis och ge in informationen. Vi vill även varna er för att vara ute sent på kvällen  då polisen misstänker en seriemördare ute på gatorna. Va försiktiga så återkommer vi med mer information när vi vet mer, ha en bra dag."

Folk runtomkring började viska och prata med varandra om vad dem nyss hade fått reda på.

- "seriemördare? Gud vi måste vara försiktiga!"
- "Gud hörde du?"

Jag svalde klumpen som formade sig i halsen och vände mig sakta om i stolen så jag nu satt med ansiktet mot Zoey. Hon såg lika blek och skräckslagen ut som jag själv gjorde.

- Leah vad har du gjort?