Ett nytt liv

"Hostage"

Det var mörkt och det luktade fränt, lukten av ruttenhet slog mig riktigt hårt. Äcklad andades jag ut genom näsborrarna och vände på mig så gott det gick. Det var inte förens nu jag hade lagt märkte till ögonbindeln runt ögonen och repen runt mina ben och händer.

Jag kände mina hjärtslag öka tempot vilket även ledde till häftiga andningar och jag svor under tystnad, jag lovade mig själv att inte få någon jäkla panikattack, definitivt inte nu. Flashbacks suger, särskilt om dem har något om det att göra.

- SLÄPP UT MIG ERA JÄVLAR! Hörde jag någon skrika, jag andades lättat ut och det lugnade ner mig en aning när jag insåg att det var Zoey och att hon var vid liv.

- håll käften, tror jag, jag hörde någon säga men kan inte lista ut orden till 100% då han viskade.

Jag höll andan och väntade på vad som skulle hända nu men allt jag hörde var mitt egna hjärtslag.

- HALLÅ?! Hörde jag mig själv skrika ända från lungorna.

Strax efter tycktes jag höra något som lät som en garagelucka öppna sig.

- nä men ser man på? Kolla vad katten tog med sig in, sa en man med ganska tjockt dialekt, vartifrån den kom ifrån planerade jag inte på att lista ut.

Jag gnistra ihop mina tänder och andades häftigare, redo att slå till så fort jag kände något.

- Tyler! Ut med dig! Hörde jag plötsligt någon annan skrika, någon som inte hade lika tjockt dialekt som den första men som ändå hade en ledtråd av den kvar i rösten.

- vem där? Hörde jag mig själv säga, oerhört lugn.

- jag måste säga, du låter otroligt lugn för att vara en tjej som sitter i hopbunden i sin kidnappares garage, sa han med en road röst och jag kunde höra honom böja sig ner mot mig och sitta framför mig på huk.

Jag kunde inte låta bli att flina och höjde på ena ögonbrynet, men om det syntes eller inte vet jag inte eftersom ögonbindeln kunde ha varit i vägen.

- jag är inte rädd, varför skulle jag vara det? Sa jag i min hånfull röst.

Jag hörde honom fnysa till och strax efter kände jag ett par händer på ögonbindeln vid bakhuvudet. Ett par sekunder efter föll dem ner och jag kunde äntligen se.

Jag blinkade ett par gånger så mina ögon vänjer sig vid mörkret och när dem väl gjorde det kollade jag på den okände mannen framför mig som även han flina.

Jag tappade nästan andan så fort jag såg honom, hans bruna hår var lite överallt men det såg otroligt snyggt ut, hans hasselbruna ögon som såg road ut och hans leverfläckar som fanns lite överallt på hans högra käkben.

Det var inte förens nu det slog mig vad jag höll på med, jag kollade snabbt iväg och försökte så gott som möjligt gömma rodnaden.

- njuter du av utsikten? Frågade han med road röst.

Jag fnös till och kollade på honom igen.

- du önskar.

- jag skulle inte säga att jag inte önska det, sa han och hånlog den här gången.

Jag höjde på ena ögonbrynet och kollade misstänksamt på honom medan han reste på sig och satte sig på en stol som inte låg så långt ifrån. Han böjde sig över och flätade ihop händerna med varandra.

- tänker du ta upp dem här eller vad? Sa jag och ryckte på mina ben och händer.

- sorry babe, no can do, sa han och flina innan han lutade tillbaka i stolen och kollade på medan jag kämpa ett tag.

Jag fnös till och kollade återigen på honom.

- var försiktig så du inte ramlar på den där, sa jag och nicka mot stolen samtidigt som jag flina. Han kollade misstänksamt på mig och insåg att jag syftade på honom som lutade på stolen. Sedan fnös han till och flina

- jag tror nog jag har kontr-

Innan han hann säga klart meningen slungade jag fram mot honom med händerna som var fria och slungade mina ben, som fortfarande var knutna, mot en av stolbenen där jag drog i den så den ramla ner med den okända sexiga mannen på.

Utan att slösa bort mer tid frigjorde jag mina ben och började springa mot dörren, innan jag öppnade dörren och lämnade hörde jag honom morra. Nöjd över mig själv flina jag och började springa i den tomma mörka korridoren. Jag visste att klasserna med Jake skulle ha kommit till nytta.

Innan jag hann springa vidare i korridoren såg jag två gestalter på motsatta korridor och jag var till hundra procent säker på att Zoey var en utav dem. Utan att fortsätta springa mot utgången till allt det här sprang jag tillbaka till henne, jag var trots allt här på grund av henne.

- ZOEY!! Skrek jag och kutade mot henne.

Hon vände sig förvirrat om och kollade var rösten kom från men när hon såg mig så började hon gråta av glädje som snart försvann och ersattes av rädsla. Innan jag insåg vad det handlade om kände jag ett par armar runt mig, ena armen runt midjan tillsammans med mina händer medan andra runt övre bröstkorgen samt mina överarmar och axlar så jag knappt kunde röra mina händer eller mig själv. Ilsket kämpade jag mig loss och morrade, jag var så nära på att få ta i Zoey.

När jag kollade på henne såg jag att hon också kämpade för att komma loss. Jag kollade på vem det var som höll i mig och såg då samma okända mannen hålla om mig. Hans muskulösa kropp tryckt mot min medan hans varma andetag flåsande vid min nacke.

- inte du igen, stöna jag irriterat.

- glad att se dig med, sa han roat och flina innan han hårdnade greppet om mig då jag nästan lyckades ta mig ur.

- Släpp henne! skrek Zoey och även hon kämpade för att ta sig loss och nästan lyckades innan greppet hårdnades runt om henne.

- vad vill ni oss?! Skrek jag på dem båda.

- det ska jag berätta för er, sa någon annan bakifrån mig och den okände mannen.

Jag såg all färg på Zoeys ansikte försvinna och hon såg väldigt blek och rädd ut, jag vände mig om och såg en lång muskulös kille, väldigt muskulös. Man kunde se dem väl definierade musklerna genom hans vita tajta t-shirt. Hans blonda fluffiga hår som var överallt och som även var på gränsen mellan stökig och sexig.

- jag vill att ni berättar allting för mig om cold blooded...

Another gang...
Gilla och kommentera så blir jag jätteglad och motiverad till att fortsätta💕💕