Dramione | Det där emellan

48

{Hermione}

Klockan närmade sig åtta då mörkret började lägga sig över höstens löv och mörkret välkomnade kylan. Jag gick sakta upp för sista trappan och såg den stora mörka dörren. Nyfikenheten höll på att spränga mig. Jag drog upp den tunga dörren och klev sakta in medan dörren stängdes efter mig. Längst in i rummet så satt Draco på en slags säng och hade en förvånande sak framför sig.
-En teve?? frågade jag från mina egna mugglarerfarenheter och gick närmre.
-Det var någonting jag tog när jag låg på sjukhuset i London, svarade Draco och log. Jag skrattade till av förvåning och gick runt den. Draco kom fram till apparaten och tryckte på en röd knapp och så plötsligt startades lugn musik tillsammans med en film som började röra sig.
-Kvinnan i butiken sa att alla tjejer älskar denna filmen eller vad det heter, sade Draco och log.
-Jaså? Men helt ärligt så kollar mina föräldrar aldrig på filmer. Vår teve hemma har bara tillgång till nyheter, svarade jag och satte mig ner bredvid honom. Vi lutade oss mot sängkanten bakom oss och slappnade av.Mitt huvud letade upp ett stöd mot hans axel då man började se en kille sitta och ro en roddbåt på filmen. Det såg ut som ett väldigt vackert ställe.
-The Diary, läste jag och tittade upp i Dracos djupa gråa ögon.
-Det handlar typ om kärlek om jag förstått det rätt, log Draco och blinkade mot mig. Utan att skymta filmen så lade jag handen mot Dracos kind och pressade mina läppar mot hans. Draco lade handen runt min midja medan jag gled över med ena benet över hans knä och bemötte honom på bästa kärleksfulla sätt. Jag hade saknat detta bara över dagen. Dracos händer gled ner mot min midja medan jag satt i hans knä. Han smekte mig ner mot höfterna och över låren. Men där tog det stopp. Jag smög av honom och satte mig istället bredvid honom och fortsatte titta på honom. Hans snopna blick kände jag mot min kind.
-Du måste vänta, sade jag till teven i en retfull stämma och bet mig i läppen. Draco skrattade i en inandning och satte sig plötsligt framför mig. Han drog en hand genom håret och rufsade till det medan han knäppte upp en knapp på skjortan. Jag försökte låta bli att inte skratta men det gick inte så bra.
-Okej han kan gå och brinna, fortsatte jag säga teven. Plötsligt hördes det ett smällande ljud som fick både mig och Draco att flämta till. Teven skakade till och ett slags ben sträckte ut ur sidan på den. Samma sak hände med andra sidan. Tevens antenner formare sig sedan neråt så att det nuddade golvet.
-Vad händer? frågade Draco uppskrämt  då båda hade satt sig upp i sängen.
-Hur kunde jag glömma? Draco, tekniska prylar funkar inte i Hogwartsområdet eftersom att det finns för mycket magiska störningar omkring. Magin gör de tekniska prylarna galna, förklarade jag och tänkte. Teven gjorde ifrån sig ännu fler oväsen och började vandra mot oss.
Draco såg förvirrad ut.
-Såg du någonsin Rons flygande bil andra året här? frågade jag och kröp högre upp i sängen.
-Eh, den som körde runt av sig själv? frågade Draco och kom närmre mig.
-Ja, det är ett exempel. Detta är exakt samma sak, sade jag och suckade.
-Vad ska vi göra? frågade Draco med rädsla i rösten. Jag suckade ännu en gång och drog upp min trollstav. Teven hoppade upp i sängen med antennerna som klor och kom närmre oss.
-Hermione! flämtade Draco och höll fast sig i räcket.
-Bombarda maxima! skrek jag och teven sprängdes i tusen bitar. Allt ljud upphörde och Draco andades ut.
-Oj, sade han kort och kliade sig bakom örat. Jag skrattade luftigt.
-Hur kan du allt detta? 
Jag himlade med ögonen.
-Behöver du ens fråga?

RÖSTA OCH KOMMENTERA
Sen uppdatering. Jag är hemskt ledsen. Hoppas ni fortfarande läser, tack :)