"Vilken tönt jag är va?"
"Den vackraste tönten"
Stella, en storstadstjej från Stockholm åker utomlands med sina kompisar strax efter studenten. Där stöter hon på Dante, en medlem i gruppen Hov1.
Vad händer när man faller för någon som hela Sverige k...
16:45 Emma Du har inte missat Hov1's nya bild på insta va?
16:46 Stella Hur skulle jag?
16:46 Emma Tror du den är om dig? Dantes vers iaf
16:47 Stella Jag vet inte
16:48 Emma Det vore rätt logiskt isåfall
16:48 Stella Mm I guess so
Jag satt vaken med ett vinglas i handen. Röster från tv:n hördes i bakgrunden men jag lyssnade inte. Det spelade ändå ingen roll, det kändes som inget spelade roll just nu. Jag tog upp mobilen och kollade på klockan, 23:59. Jag visste att Hov1 skulle släppa en låt, men jag var rädd för att lyssna på den. Jag vågade inte höra Dantes röst, inte än. Allt skulle brista då. Klockan slog över till 00:00. Automatiskt gick jag in på Spotify, även fast jag egentligen inte ville.
Lyssna på Hov1s nya singel, det första som kom upp. Jag tog ett djupt andetag och tryckte igång låten. Den lät bra. Långsam och skön att lyssna på, men jag var nervös inför Dantes vers. Noels vers var först, sen kom Dantes. Bara av att höra hans röst började tårarna rinna, och sen av att höra texten gjorde inte saken bättre. Livet utan mig kan han nu.
"Stella, har du hört låten?"
"Det kan man säga"
"Hur mår du?"
"Han kan livet utan mig" Fick jag fram innan jag totalt brast ut i gråt och jag kunde inte kontrollera mig själv.
"Älskling, ska jag komma över?"
"Nej, det är mitt i natten, jag klarar mig"
"Säkert? Jag kommer direkt annars"
"Nej Emma, det går bra, men tack"
"Okej, godnatt, sov gott"
"Godnatt, älskar dig"
"Älskar dig också finis"
Vi la på och jag slängde ner mobilen på soffan. Det enda jag kunde tänka på var Dantes vers. Hans röst. Hans värme. Jag saknade honom.
Det gjorde så ont av att höra låten.
Det ringde på dörren. Jag blev lite rädd, vem ringer på halv ett på natten? Jag tvekade på att gå och öppna, men gjorde det tillslut ändå. Rädslan släppte så fort jag öppnade, det var Emma och Cornelia som stod utanför. Dem kramade om mig och jag stod som ett stort frågetecken.
"Vi kom över ändå"
"Men klockan är halv ett, har inte du morgonpasset imorgon Cornelia?"
"Det spelar ingen roll, mår du dåligt så finns vi här"
"Tack hörni" Dem log mot mig och vi gick in till vardagsrummet. Jag satte mig ner i soffan igen.
"Stella, vafan" Cornelia hade hittat den halvt uppdruckna vinflaskan.
"Jag ville glömma, dämpa smärtan. Det hjälper"
"Du har ju druckit halva flaskan själv" Jag sa inget. Det var dumt att dricka, jag vet, men det dämpade smärtan, och just nu var det det enda jag ville, för denna smärta var hemsk. Oavsett hur mycket jag försökte gick det inte att undvika Dante, bilder på honom och hans namn kom upp hela tiden.
"Drick det här" Sa Emma som kom ut från köket med ett glas vatten. Jag gjorde som hon sa, hon hade ändå på ett eller annat sätt tvingat i mig det. Dem satte sig ner i soffan bredvid mig och bytte kanal.
"Vad kollar du ens på Stella?" Emma skrattade.
"Jag vet inte, jag kollade inte" Jag lät sorgsen, men det var jag ju också. Det var svårt att låta glad när allt i ens kropp gjorde ont.
"Du" Emma tog min hand. Jag kollade ner på den.
"Det kommer bli bättre, det har bara gått några dagar" Fortsatte hon.
"Det känns bara inte som det nu"
"Jag vet, jag vet. Men det kommer bli bättre, ge det lite tid bara" Jag nickade, gav henne ett svagt leende.
"Du behöver sova nu Stella" Cornelia sträckte ut handen. Jag kollade på henne men reste mig upp och tog tag i den. Vi gick in till sovrummet och Cornelia bäddade ner mig. Det låter som att jag var fem år, men i den stunden kände jag mig som det. Allting kändes meningslöst utan Dante.
Emma och Cornelia sa hejdå och jag tackade för allt. När dörren stängdes igen smög jag upp ur sängen och hämtade min mobil som Emma hade gömt från mig så jag inte skulle må ännu sämre. Jag gick in på instagram och det första jag fick upp var Dantes nya bild.
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
Gillas av nellykronstrand, valterjanni och 23 671 andra
dantelindhe jag röker för att kunna glömma oss
Visa alla 1 164 kommentarer
runawaybride älskar den!! ludwigkronstrand ❤️ foddijuni världens bästa låt
En tår rann ner för kinden, fan, jag kunde verkligen inte kontrollera mig själv. Jag tryckte på låsknappen och la ner den igen i Emmas inte-så-svåra-gömställe. Det var lika bra att den låg där, det kändes bättre när jag inte såg vad han la ut, då behövde jag inte se hans namn, för när jag såg hans namn, brast det om möjligt ännu lite mer i hjärtat.
——————————————— Som ni märker händer inte alla saker så som det gör i verkligheten. T.ex så släpps stan e mörk som singel här. Kram <3
