den vackraste tönten | D.L

F E M T I O F Y R A - S T Ä L L E

24 maj 2019

"Du fattar inte vilken jobbig vecka det har varit i skolan" Jag kröp ner under filten i soffan med Dante. I handen höll jag en Ben & Jerry's burk och två skedar. Jag öppnade den och gav en sked till Dante och behöll den andra själv. Dante pussade mig på tinningen.

"Tur att du har mig nu då" Han puttade till mig i midjan och flinade. Jag log och kysste honom.

Avsnitt efter avsnitt av modern family spelades upp på tv:en. Jag tyckte nog det var roligare än vad Dante egentligen tyckte, men han försökte iallafall. Vi åt av glassen, direkt ur burken. Finns det något annat sätt att äta Ben & Jerry's på?

"Vad gjorde du på din födelsedag?"

"Jag var med Emma och Cornelia. Vi var ute och åt och sen gick vi ut"

"Kul. Jag önskar jag hade vart med"

"Du får vara med nästa år" Dante drog in mig i hans famn och pussade mig på tinningen. Jag lutade huvudet mot hans bröstkorg och hörde hans hjärtslag.

"Jag måste höra av mig till killarna, dem undrar vart jag har varit" Förutom att jag jobbat och gått i skolan så hade jag och Dante totalt isolerat oss från världen den senaste veckan. Vi hade bara varit med varandra och pratat ut om allt möjligt.

"Emma och Cornelia undrar samma sak. Det kanske är dags att möta världen igen"

"Det kanske är det" Jag kollade upp på Dante.

"Fan vad fin du är" Jag kysste honom. Han log bakom kyssarna som blev fler. Jag reste mig upp, bet mig i läppen och höll ut handen mot honom som han tog tag i. Han la handen bakom min nacke och kysste mig. Vi rörde oss in till sovrummet och la oss långsamt ner i sängen.

25 maj 2019

Vi hade precis gått ut från restaurangen vi ätit på. Dante hade velat bjuda mig på middag, och vem tackar nej till det? Vi gick till en jättemysig resturang med jättegod mat. Restaurangen låg dock lite undangömd så om man inte visste att den låg där så skulle man inte hitta den, vilket var rätt synd för den förtjänade mycket fler gäster.

"Jag vill visa dig något, ett ställe"

"Okej, gärna"

"Kom" Dante tog min hand och vi hoppade in i en taxi. Han sa till chauffören vart vi skulle och taxin rullade iväg. Vi åkte i kanske 20 minuter, och sen var vi framme. Dante betalade och vi gick ut.

"Vart är vi?" Jag kollade på Dante som nästan såg lite ledsen ut. Jag tog hans hand.

"Du, vad är det?" Han kollade på mig.

"Inget, känslor bara. Minnen" Jag nickade.

"Vi behöver inte"

"Jag vill. Jag vill visa dig allt" Jag log smått åt honom och sen gick vi upp för det lilla "berget" vi stod framför. Uppe på toppen var det så vackert. Det var en vacker solnedgång.

"Jag satt alltid här när jag mådde dåligt. Jag kunde sitta här i timmar och kolla på alla bilar med olika destinationer, vissa skulle hem, vissa skulle bort. Det fick mig att bli lugn igen" Jag kramade om honom. Han kurade ner huvudet mot min axel.

"Tack för att du finns" Sa han tyst och lyfte på huvudet. Han kysste mig. Vi satte oss ner och gjorde precis som Dante gjort när han var liten, kollade på bilarna med olika destinationer.

"Tack för att du tog med mig hit" Sa jag och lutade huvudet mot hans axel. Han pussade mig på huvudet och tog min hand.

"När var du här senast?" Dante dröjde ett tag innan han svarade.