Tainted // d.l

trettioett

Med trötta och släpande steg lämnar jag badrummet efter ett skönt och efterlängtat bad. Jag behövde verkligen rensa tankarna idag och vilket annat sätt är bättre än att ligga i varmt vatten med bubblor som omringar en.

Att ha sett Dante för första gången sedan konfrontationen på hans kontor var jobbigt, dels för att han fortfarande ger mig så otroligt mycket känslorna men även för att han tekniskt sett har förstört mitt liv. Dock var han ju faktiskt där i Uppsala och på något sätt känns det som om han tar det Melanie gjort på allvar, synd bara att han inte lyssnade på mig från början för då hade vi sluppit vara här.

Endast iklädd en ljusrosa sidenmorgonrock sjunker jag ned i den mjuka soffan med ett glas vin i handen. Badet var bra men inte tillräckligt för att lugna nerverna, vinet får bli det där sista hjälpmedlet. Det senaste avsnittet av Riverdale börjar att spelas på tv:n framför mig och jag ska precis luta mig tillbaka när jag hör hur det plingar till på dörren.

Vinglaset får följa med när jag går för att öppna, innan jag vridet om låset tar jag en stor klunk av den beska vätskan. Med största sannolikhet är det Yousef, mamma eller Noel som är och hälsar på, möjligtvis kanske Kian, vilket just nu kräver att jag är en aning påverkad. Konversationerna med dem fyra skulle antingen bestå av tjat om att jag måste tag i livet igen eller raka motsatsen, att jag nu kan släppa lite på kontrollen och göra vad jag vill.

Men till min förvåning är det inte någon av dem som står utanför, nej, det gör ingen mindre än Dante. Med händerna i fickorna på kappan och ett svagt leende på läpparna ser hur självsäker ut som helst, redo att bli välkomnad in i mitt hem. Tyvärr är det enda stället jag inte vill ha honom på här och det är för att jag vet att hur mycket jag än kommer att försöka hålla mig ifrån honom så kommer mina fantasierna att vilja uppfyllas, vilket absolut inte får hända.

"Snälla Leyla, lyssna på mig" börjar han bedjande. Mina armar korsas över bröstet, jag skäms lite över hur jag ser ut då detta kanske inte är det bästa sättet att visa sig på inför sin chef, eller ex chef kanske jag borde säga, som jag dessutom legat med.

Jag står fortfarande kvar mitt i dörren vilket gör det omöjligt för honom att komma in. Helt ärligt vet jag inte om jag vågar släppa in honom, inte ens in i hallen. "Du vägrade att lyssna på mig. Vad får dig att tro att jag vill lyssna på vad du har att säga nu?" Egentligen vet jag redan varför han är här, han vill be om ursäkt och säga att han ångrar att han inte trodde på mig. Hans blick och desperata försök att få kontakt med mig i Uppsala sa egentligen allt. Jag har under de senaste dagarna varit helt bestämd kring att han inte kommer att bli förlåten, men nu när han står här framför mig börjar jag att tvivla på mina egna löften till mig själv.

"Jag är fullt medveten om det Leyla, men jag vill verkligen be om ursäkt, för allt" Jag suckar lätt åt hans ord samtidigt som jag något motvilligt flyttar mig åt sidan för att han ska kunna komma in. Skorna sparkar han av sig och den svarta tunna kappan hänger han av sig på en galge, därefter ser han sig omkring i den pyttelilla tvåan jag kallar för hem.

"Störde jag din lilla mysstund eller?" han nickar mot de tända ljusen, det pausade avsnittet och den billiga vinflaskan på soffbordet. Jag himlar återigen med ögonen, det här kallpratet är jag så fruktansvärt trött på. Han kan inte förvänta sig att jag ska vara pratglad och välkomna honom med öppna armar.

"Jag väntar på någon så du får vara kortfattad" hans blick lämnar betraktandet av mitt så kallade vardagsrum och möter istället mina ögon som är fyllda av lögner. Jag väntar inte på någon och jag vill inte att han ska vara kortfattad, tvärtom, jag vill att Dante stannar så länge han kan för jag saknar hans närhet. Hur sjukt det än låter så vill jag faktiskt ha honom nära mig, vill känna hans läppar mot mina och låta hans händer utforska min kropp. Dante är så mycket mer än bara någon jag jobbat hos, han får det där pirret att uppstå i kroppen och hur förbjudet det än är så älskar jag den känslan.