tjugonio

886 70 40
                                    

Dantes perspektiv

Med de tre pappren innehållandes tre unga kvinnors CV:n framför mig lutar jag mig tillbaka i stolen och granskar de små bilderna i de högra hörnen. De ser trevliga ut och dessutom är alla väl kompetenta för det här jobbet, men hur svårt det än att inte jämföra dem med Leyla så är det precis vad jag gör.
Jag saknar att ha henne här, höra hennes röst precis utanför min dörr när hon proffsigt tar emot samtal, de små konversationerna vi ofta hade under lunchen men mest av allt hennes närhet.

Under den korta perioden hon arbetat här har jag hunnit vänja mig vid hennes närvaro och det gör dessutom inte saken bättre att jag börjat fatta tycke för henne. Att hon endast var ute efter att förstöra för företaget kom verkligen som en chock för mig, jag trodde verkligen inte det om henne. Men det har kanske sin förklaring i att hon känner Kian, jag menar, direkt när jag såg att hon kände en sådan kille som honom visste jag att det var något som inte stämde, antar att det inte bara var han som hade problem.

Dörren slås plötsligt upp av Ludwig som ivrigt söker efter något med blicken över det stora kontoret. "Vart är den snygga assistenten??" Jag suckar tungt åt hans fråga, det är fan ett mirakel att Melanie inte redan har berättat för honom och alla andra för den delen också. Hon brukar vara den första att meddela nyheter som får henne att se bra ut i andras ögon.

"Hon fick sparken" yttrar jag kallt. Han höjer på ögonbrynen samtidigt som han pillar på några föremål på skrivbordet som nu är mellan oss. Olikt hur vi var när vi var yngre har jag inte berättat något om det som hänt mellan mig och Leyla för mina tre bästa vänner. Hade detta varit för några år sedan så hade de fått veta om det sekunden hon lämnat. Nu kan jag inte berätta för dem, för rädslan av att bli dömd och bli sedd som ett skämt är stor. De skulle tycka att jag är helt sjuk i huvudet som ligger med min assistent, inte för att de inte skulle göra det men för att jag är förlovad. Trots att de vet hur Melanie kan vara så vet de att jag skulle göra allting för henne, de vet också att jag inte är en sådan person som är otrogen men det var något som hände när Leyla kom in i mitt liv, något som fick mig att ifrågasätta allt.

Det går inte att förneka att jag är otroligt besviken på Leyla, hon riskerade min men även alla andra anställdas karriär. Även fast att hon försökte förklara sig så gav jag henne aldrig chans att göra det, det finns ju inte så mycket att förklara, hon var läckan och var tvungen att bli sparkad för att det inte skulle ske fler katastrofer för företaget.

"Oj? Var hon dålig eller" Ludwig ställer frågan flinandes vilket får mig att himla med ögonen. Du skulle bara veta hur jävla fantastisk hon är Ludde, på alla sätt.

Precis när jag ställt mig upp för att sätta på mig kappan och lämna kontoret för lunch ringer telefonen. "Lindhe" svarar jag proffesionellt medan jag slår undan Luddes hand som nu börjat fingra på datorn istället.
"Hej, Simon Klingsberg här".
Ludwig mimar ett vem vilket nog beror på min nervösa blick. Simon är Vd:n på företaget i Uppsala och jag hoppas innerligt att han inte ringt för att skälla på mig, för att berätta att han vet om att Leyla har läckt informationen och att vårt samarbete är över. Det skulle minst sagt vara förödande, både ekonomiskt och anseendemässigt.

"Jo, jag har hört från en anställd att din assistent sägs ha läckt information från kontraktet." Jag sluter ögonen och tar ett djupt andetag, beredd på att försöka förhindra en katastrof.
"Jag har sparkat henne och..." Simon avbryter mig innan jag hunnit avsluta meningen.

"Jag har hört mig omkring lite här på företaget då jag tycker att det låter väldigt konstigt att Leyla kan ha gjort något sånt.
Alla gånger jag har träffat henne har jag fått bilden av en passionerad, engagerad och tillitsfull person. Däremot kan jag tyvärr inte säga detsamma om din fästmö Melanie."

Tainted // d.lDonde viven las historias. Descúbrelo ahora