Headphones - o.m

Del 28

Ogges perspektiv:

"Åh Daphne lilla hjärtat, varför gör du såhär mot dig själv?" frågade jag mig själv när jag satt vid bardisken och tittade på henne där hon stod på dansgolvet och var onödigt pinsam. Jag skämdes över henne och jag var inte ens något för henne. Vi var knappt vänner. Eller jo, vänner kanske vi var men hon hade sagt till mig innan att hon inte ville ha något som helst med mig att göra. Hon ville inte vara min vän, inte min rumskamrat, inte min klasskamrat eller någonting annat. Helst ville hon väl också att jag skulle försvinna här ifrån, att jag skulle flyga hem till Sverige så att jag lämnade henne ensam här med hennes nyskapade vänner som var minst lika fulla som henne just nu.

Visst, jag brydde mig inte om hon bestämde sig för att supa sig full - vem gjorde inte det liksom? Men på det villkoret hon fick i sig alkoholen på skrämde mig. Hon hade lovat Nicholas killen ett ligg som betalning och vad jag hade förstått det så var hon oskuld. Eller det var i alla fall det hon hade spelat på tidigare. Fast egentligen kände jag inte den här tjejen, jag hade bara hört saker om henne innan men aldrig lärt känna henne mer än hittills och vi hade aldrig gått ner så djupt i den diskussionen. Vi hade varit och snuddat vid det på ytan men aldrig pratat om det på djupet för det kändes lite smått konstigt.

Själv hade jag inte fått i mig något mer än en liten drink men det var inget som direkt hade påverkat mig eller någon av mina förmågor. Det var väl kanske mest där precis när jag hade fått i mig den men nu typ tre timmar senare så hade den nästan hunnit gå ur blodet.

Klockan var nu halv tolv på kvällen eller närmare bestämt natten och jag kände själv hur tröttheten sköljde över mig. Jag brukade inte bli såhär trött i vanliga fall vid den här tiden men efter allt rännande inne i staden så kände jag att jag var tvungen att gå tillsängs. Grejen var bara den att jag inte ville lämna Daphne ensam här tillsammans med människor hon inte kände, mest bara för hennes eget bästa. Jag ville inte agera förälder men jag var ändå rädd om henne och ville inte att hon skulle hamna i trubbel som hon kunde om hon stannade kvar här ensam.

Suckandes tog jag mig ner från barstolen där jag satt och gick mot dansgolvet där jag snabbt greppade tag om Daphnes arm och drog med henne ut från folkmassan. Hon sluddrade massa konstiga saker men jag försökte att inte lyssna på dem utan fokuserade mer på att ta henne ut därifrån. När vi närmade oss dörren så började hon göra motstånd och jag fick nästan slita i hennes armar för att vi skulle ta oss ut därifrån. Väl utanför dörren så funkade allt mycket bättre än vad jag hade trott. Det var nästan så att jag hade börjat planera att bära henne hem men det skulle säkert bara se helt puckat ut.

"Vart ska vi?" mumlade hon och tittade på mig med trötta ögon. Hon såg helt slutkörd ut men det var inte så konstigt eftersom hon hade stått och hoppat i flera timmar.

"Hem och sova", svarade jag kort och bestämt. Jag hade handskas med sådana här situationer tidigare, till exempel med Felix och därför visste jag att det inte var nödvändigt att göra något invecklat - de fattade ändå inte mer än korta bitar.

"Varför?" mumlade hon och började göra motstånd igen.

"För att vi ska sova. Det är natt." Jag tilltalade henne precis som om hon var ett litet barn i trotsåldern men det var i princip det hon var i det här tillståndet. Hon var som ett litet gnälligt barn fast i stort format.

"Jag vill inte sova, jag vill knulla", sa hon.

"Men nu är det så att vi ska sova", svarade jag och låste upp hotellrumsdörren. Jag hjälpte henne av med hennes skor och sedan utan att släppa henne med blicken så trampade jag ur mina. Efter det hjälpte jag henne att ta sig in i sovrummet där jag bäddade ner henne i min säng med hennes kläder på. Skulle hon ligga i hennes egen skulle hon nog förmodligen smita ut härifrån och det hade jag ingen större lust med. Jag ville nämligen inte springa runt och jaga en full tjej som även hade ett rykte på sig att hon var min flickvän.

"Ska inte du också sova?" frågade hon när hon hade lagt sig till rätta i min säng. Jag nickade och tog täcket från hennes enkelsäng och kröp ner bredvid henne. Försiktigt förflyttade hon hennes huvud så att hon låg på mitt bröst. Hennes hand drogs långsamt över min mage och jag försökte göra allt för att inte skratta.

"Ogge?" frågade hon. Jag tittade ner på henne och nickade.

"Ja?" svarade jag.

"Tack för att du finns, jag är glad att vi åkte hit för att lära känna varandra", log hon och det värmde mitt hjärta väldigt mycket. Hon kanske var tacksam ändå.