Ett mörker är inte för evigt!

Ett mörker är inte för evigt - del 8

Goldfield's familj är mycket trevlig och välkomnade oss med öppna armar, liksom våra Dexterkor. Snälla och sociala lät vi deras yngre barn klappa och mysa med kossorna medan de betade av deras mark.
De bjöd på nybakat bröd och färsk vatten från en av deras egna källor som de hittat och grävt fram för att få vatten. För trots att de bodde så pass som de gjorde: i en öken där vete och havre var det enda som kunde odlas höll de alltid humöret uppe och var en väldigt fredlig familj. Familjen som bestod av en fru, man och deras fem barn. Tre hade redan lämnar hemmet och var ute på äventyr för att finna deras egna boplats och skapa egna familjer medan de resterande två de hade kvar var fortfarande för små för att lämna hemmet.
"Säg mig, hur är livet borta vid Silverfield?" Frågade mannen i huset medan de delade på en fickplunta med stark dricka. Min far tog en rejäl klunk innan han lämnade tillbaka den och harklade sig. Min far var aldrig bra med starka drycker och jag visste alldeles för säkert att denna resa hem skulle bli ännu längre än normalt. Även hans bror och brorson drack från pluntan.
"Jo, som vanligt. Men tyvärr är beståndet av invånare som ber om fyrbenta gräsklippare lågt och vi ligger lite efter med betalningen på gården." Suckade min far nedlåtet att behöva häva ur sig sanningen om vår gård. Sanningen svider bakom ögonen och jag vänder mig bort från dom för att hålla ögonen på kossorna. Jag la min hand över magen mot såret efter kulskottet, om livet vore så mycket lättare än vad det egentligen var!

Vägen hem blev lång. Himmelens rosa himlavalv var borta sen länge och jag fick ha koll på tre fulla män som inte kunde rida deras hästar ordentligt, än mindre ha koll på kossorna som gick som de ville bara för att få äta mer mat.
Det blev ett heltidsjobb och jag satsade allt tillsammans med Silverstar för att få alla kossorna på ett led eller i en stor klunga och fortsätta framåt tills vi kom hem. Min far och hans bror började sluddra på en av byns populära låtar, men ärligt talat lät det bara som om de sluddrade fram ord utan mening.
Irriterad, stressad och svettig fick jag hem alla 200 kossorna och tre alkoholpåverkade män, stoppade alla tre i säng och tappade upp en balja med kallt vatten, med kläderna på och utan att ens bry mig om att ta av mig kläderna, vände jag upp och ner på baljan över mitt huvud och dess kalla vatten kylde ner mig, kläderna klibbade mot kroppen men det kändes skönt. All irritation och stress rann av mig och runt mig på gården bildades en våt och lerig fläck
Jag skyndade mig in i huset, förde lite oväsen när jag kastade kläderna i en träkorg och fick på mig mina nya kläder jag hade natten innan, slog igen ytterdörren och skyndade till stallet. Silverstar hade gjort sitt för idag, nu var det dags för Darkspirit att göra mig sällskap i natt.
Det var dags igen, även om förra nattens händelser skrämde mig, men detta var vad jag behövde göra och jag gör allt för att rädda min fars gård och hem!
Fortsättning följer...