Kapitel tio

1.5K 45 15
                                    

▬▬▬▬▬▬

500 LÄSARE OMG TACK!!
Det betyder sååå mycket!

▬▬▬▬▬▬
KAPITEL TIO

Hans ord får mig nästan att vingla till. Vill han att jag ska säga hans namn? Värme fyller min själ när han yttrar de två orden.

"Tristan" säger jag mjukt. Hans läppar formas till ett leende och jag vill bara hoppa på stället. Det är omöjligt, drömmer jag?

"Har alltid velat höra dig säga det," säger han och tar ett kliv framåt. Jag står envist kvar. Väntar på hans nästa rörelse.

"Jaså? Det säger du?" Retas jag men upptäcker sedan vad vi gör. Jag skakar snabbt på huvudet. "Var var jag? Ju juste, eller? Vad pratade jag om nu igen...?"

Han kollar chockat på mig och jag försöker komma på vad jag pratade om.

"Du är allt något annat, är du inte?" Säger Tristan och jag rynkar på ögonbrynen.

"Vad menar du?" Säger jag. Är helt förvirrad, men det är något jag ofta är.

"De flesta tjejer hade kysst mig vid det här laget"

VAD I HELVETE?!

Vadå andra tjejer?! Jag är hans ända, han är MIN.

...

...

Woah. Det där lät inte som mig...

Iallafall, Kyssen, andra tjejer och vid detta laget?!

Mina kinder brinner upp, så mycket rodnar jag. Kan jag sluta vara så pinsam? Jag tittar ner på marken och försöker dölja den starka rodnaden. Herregud. Hur lyckas man?

Jag tittar upp och försöker lugna mina hormoner.

"Tur att jag är inte är som de flesta tjejer då." Säger jag och han biter sig i läppen. Vissa är otroligt dåliga på att bita i läppen och få det att se sexigt ut. Men guud han är fan värdsmästare på att bita i läppen.

Han ser så sexig ut.

Wendela, nu får du sluta!

"Amen lägg ner, du gör bara så för att retas," säger jag innan jag hinner hindra mig själv. Hans läppar formas till ett flin och jag vet direkt vad han tänker.

"Så det funkar? Ellerhur?" Säger han retsamt. Mina kinder blir ännu rödare än vad dem redan är och i panik så går jag så att jag står bakom honom. Han vänder sig förvirrat omkring. Jag blänger på honom.

"Sluta titta!" Säger jag och går och ställer mig vid dörren. Han flinar ännu större och följer mig med blicken. "Sluta då!" Säger jag och skäms för mitt dumma uttalande och minna dumma röda tomat kinder och hans dumma dumma flin.

Jag flyttar på mig igen.

"Okej, om det är så du vill ha det så får jag lov att fånga dig." Säger han och börjar skrämmande komma mot mig. Jag springer skräckslaget iväg och försöker fly men upptäcker att källaren är väldigt liten. Argh.

Mon chéri |✓Where stories live. Discover now