Mon chéri |✓

Kapitel sexton

▬▬▬▬▬▬

Hehe förlåt för väntan

▬▬▬▬▬▬
KAPITEL SEXTON

Klockan är 8.00 och jag sitter här i Tristans fängelse, hans rum. Inga vidare uppdateringar än att han totalt undviker mig, Obsly. Men iallafall, jag och Sofie har blivit bra vänner, men jag stör mig så sjukt mycket på att hon vägrar att berätta vad Tristan viskade! Hon har också tagit avstånd från mig, okej andra dagen efter bråket så var hon normal men sedan började hon tydligt vilja bort från mig. Har detta något med Tristan att göra?

Tristans perspektiv

(A/n ÄNTLIGEN)

Mina steg vandrar husets ensamma korridorer. Så fort jag går förbi någon så bugar dem i skräck, viskar och pekar. Det är bara en person som behandlar mig normalt, som kan prata med mig utan att se skräckslagen ut.

Wendela

Hennes namn ekar i mina öron, som musik. Wendela behandlar mig som hennes store brorsa, i princip. Inte för att jag vet hur hon behandlar honom men hon kan fortfarande säga saker utan att tänka sig för, men ändå inte märka det. Och att hon vågar stå upp för mig.

Visst, det gör mig irriterad eftersom jag hela mitt liv inte haft någon som vågar gå emot mig men det är något med henne som gör att hon är så otroligt gullig när hon hotar. Jag har fått många hot i hela min livstid, men då är det alltid hot som;

Jag ska döda din familj om du inte ger mig så och så mycket pengar!

Frågan är ju bara vem de ska döda, inte min familj för jag har ju ingen.

Den ända familj jag har är min syster, men hon hatar mig och det jag gör så hon är inte så mycket familj för mig.

Men med Wendela är det helt annorlunda, hennes hot har ju funkat. Men den senaste veckan har jag haft grymt mycket att göra så jag känner mig hemsk på morgonen när jag ska lämna henne-

Nej? Vad pratar jag om? Pfft hon klarar sig. På senaste har hon verkligen vrickat min hjärna. Jag har inte varit mig själv på sistone.

Hon är bara en bekant.

Intalar jag mig själv även när jag vet att det inte är sant någonstans. Men jag gör det för Wincents skull.

Jag ser att Sofia, eller vad hon nu heter, går förbi mig. Jag greppar snabbt tag i hennes axel och hon rycker till innan hon vänder sig om.

"Har du och Wendela pratat något?" Hon tittar ner i marken och blir spänd.

"Nej mästare Tristan," svarar hon spänt.

"Jasså? Jag hörde er prata igår, tro inte att du kan ljuga för mig," säger jag med hård röst hon nickar snabbt.

"F-förlåt,"

"Prata inte med henne mer, annars får du ingen lön," hon flämtar till men nickar sedan. Jag lämnar henne i den ensamma korridoren och fortsätter kurs mot Wincents rum.

När jag kommer fram så kliver jag in utan att knacka. Jag ser hur han sitter vid sitt skrivbord och kollar ner i ett papper men lyfter blicken när jag öppnat dörren. Jag stänger dörren efter mig och kliver in.

"Vi har fått ett hot-brev igen," säger han och kollar ner i pappret. Jag sätter mig i den fåtöljen Wendela hade suttit i. Hennes svaga doft får mig lite extra spänd än innan.

"Vad säger dem den här gången då?" Suckar jag och vänder huvudet mot Wincent.

"Det är faktiskt från John, du vet från östra sidan" Det får mig att spetsa öronen. De va hos hans flock jag hade träffar Wendela för första gången. En snabb rysning for genom kroppen vilket får mig att huttra till.

"Jaha? Vad ville han?" Frågar jag uppriktigt förvånat.

"Jag citerar: Hej, Det är Alpha John, blah blah blah någonting om hans dotter blah blah blah-" jag avbryter honom snabbt.

"Hans dotter?" Frågar jag och fuktar mig om läpparna. Han mumlar lite innan han svarar:

"Ja, Jag vet att ni har min dotter, blah blah blah, om ni inte lämnar över henne innan fredag så kommer vi förklara krig, blah blah mera hot.."

Jag spärrar upp ögonen.

"Förklara krig?" Han nickar och biter i sin penna. "Ska vi förbereda trupperna?"

"Njaa, Jag vill vänta lite. Och eftersom att vi har hans dotter så kan vi ju ha lika gärna ha lite kul," säger han med ett flin. Jag förstår direkt vad han menar och flinar jag med.

"Men vadå? Har vi hans dotter? Hon Thea?" Frågar jag och höjer ögonbrynet.

"Nä, hon nya," Genast blir min mun torr som sandpapper och jag börjar kallsvettas.

"Wendela?" Frågar jag nervöst. Han tittar upp från sitt papper och höjer ögonbrynet.

"Ja, Wendela? Eller vad hon nu heter,"

Jag förblir tyst.

Jag måste varna henne.

"Tristan? Mår du bra?" Frågar Wincent plötsligt. Jag möter hans frågande blick.

"Öh" jag gnuggar mig i ögonen, "Ja, såklart jag mår bra. Ja-jag måste gå nu, och göra saker"

Jag reser mig upp och går ut från dörren.

Shit is going down.

•••

ÄNTLIGEN!!

Jag har brutit min högra tumnagel, det gör förvånansvärt svårare för mig att skriva :(((

FÖRLÅT FÖR 0 UPT. Ska försöka bättra mig hihi