Kidnappad (AVSLUTAD)

3.6

*6 månader senare
MOLYYS PERSPEKTIV
Det har gått några månader in i graviditeten nu. Jag skulle själv säga att det varit en bra graviditet OCH jag o Kelly har äntligen gift oss också! Det är ofta full fart på aktiviteten i magen hos mig. Vi har ön inte kollat upp könet ifall det blir en tjej eller kille men för oss spelar det ingen roll. Jag tror att det blir en pojke o det tror Kelly också men vi får väl se.!
Det är tre månader kvar ungefär. Vi är beräknad till den 14:de mars. Och det som varit jobbigt hitintills är nog att jag har  fått ondare i ryggen och måste alltid iväg o kissa typ! Mina humör-svängningar ska vi inte ens prata om.

Jag är redan uppe och håller på att fixa i ordning frukosten till oss alla. Men Marissa är också vaken o hjälper till. När vi är färdig med frukosten så har vi gjort en enorm frukostbuffé! Melon, plättar, ny pressad juice, kaffe, nutella, rostat bröd, kex, massa olika pålägg, stekt ägg, skivade grönsaker, jag tror jag fått med allt nu.. Kanske..!?(haha)
Just idag så kände jag mig lite extra glad. Det som varit min stora dröm sen jag var 15 år har äntligen gått i uppfyllelse. Jag är gift med mig drömman, ska snart få barn och är omringad av de människor jag älskat mest.! Och vet inte varför men just idag tänkte jag på det lite extra och var extra glad över det!

Efter frukosten så var det dags för mig och Kelly att åka till barnmorskan igen. Och den här gången ringde jag om att få komma in på grund av minskade fosterrörelser. Har inte känt sparkar på nästan två dygn nu... Och jag börjar bli orolig att något är fel men.. Jag vill inte tänka på vad som kan hänt. Så vi ska iallafall in för att kolla så at allting är okej inne i magen.
Kellys varma hand höll om min hand i ett superbra och mysigt grepp. Oavsett om mitt liv skulle stå på spel så skulle han alltid kunna få mig att känna mig trygg. Han är den ända jag någonsin kunnat lita på helt och kan känna mig trygg hos. Jag älskar han så mycket. På vägen in så sjöng vi med i lite låtar som gick på radion och det var en rolig stund det får en att slappna av som.

Korridorerna var fylld med några människor och människor i rockar. Vi gick till receptionen och vi fick sätta oss i ett väntrum.
Efter en stunds väntan så kom det ut ett par ur rummet som vi skulle till, barnmorskan alltså. Men jag kunde inte tro det! En tjej i bra form med hög-gravid kom ut och hennes kille efter. Men det var inte bara ett par.. Nej för det var Sasha och Danne! Jag menar va!?? Här!? I London!?!?

-Ehm..!? Va gör ni här? I London!!? Frågar Kelly lite stressad och arg i rösten

-Va? Danne har du inte berättat? Jag och Danne har köpt hus här i London och... Som ni ser kommer vi bli en till i vårat hus. Men lycka till då! Säger Sasha som svar och drar iväg Danne som bara log

Vi blev inkallad av en dam i vit T-shirt.
Och sen gjorde vi det vanliga först som vikt, mått, storlek och hur allt går med graviditeten och allt såg bra ut. Men nu hade vi kommit till det jag just idag var orolig över. Ultraljudet eftersom jag har fått minskade fosterrörelser... Hon kollar på skärmen men ser lite fundersamt på skärmen och magen. Jag tar ett ännu hårdare grepp om Kellys hand. Hon ler till oss innan hon går iväg och hämtar en läkare som också fick ta sig en titt.

-Jag är verkligen jätte ledsen att behöva säga det men... Vi hittar inga hjärtslag hos barnet... Vi ska vänta en stund, gå upp och rör lite på dig, drick vatten och se till att andas lugnt även om du är stressad. Det kan vara så att fostret ligger i en ställning så vi inte ser eller hör hjärtslag nu. Men vi ska hämta en tjej som jobbat inom den här branschen i ungefär 14 år och hennes besökare brukar vara nöjd. Men ta det lugnt och drick lite vatten så är vi snart tillbaka.

Jag hade inga ord... Jag var i chock... Hur kunde det bli såhär när allt var bra. Kelly var tyst samtidigt som han kramade om mig innan han hämtade vatten och fick mig att gå runt lite. Sen kom det in en tjej på kanske 30 år ungefär? Brunt och lockigt hår som var uppsatt i en hästsvans. Hon presenterade sig och kramade om mig innan vi satt oss ner för att hon skulle ta sig en titt. Hon höll på lite grann över magen och efter ett tag så ler hon och tittar mot mig.

-Ni kan andas ut. Erat lilla mirakel verkar må helt okej i magen. Inland kan det bara vara så att det är svårt att få tag på pulsen. Men oroa er inte. Skulle det bli liknande igen någon gång så får ni ringa så ni snabbt får komma in på en tid. Hur är det.? Vill ni veta könet?
Jag kollar mot Kelly och han ler i hopp om att jag ska säga att vi vill veta könet. Han har sagt att jag får bestämma det och han blir glad oavsett.

-Ehm.. Ja gärna vi vill veta..! Säger jag och ler.

-Ni ska i eran familj få en... Liten tjej till familjen Atwood.! Grattis till er! Säger hon och ler innan vi tackar för oss och sätter oss i bilen för att åka hem.

För att erkänna så skrattade jag mest åt Kelly på vägen hem. Han pratade massor! Jag trodde aldrig att han skulle bli tyst! (Haha) Men han pratade allt om att han skulle aldrig låta tjejen bli i närheten av hur han va och han pratade om massa olika förslag till namn.!

Hoppas ni gillade kapitalet! Rösta och kommentera så är ni bäst! Kom gärna med massor av namnförslag till en tjej! I nästa kapitel så kommer jag bara att hoppa fram 3 månader i tiden!😝❤️❤️❤️❤️