"Är du blid, eller?"

5 dagar innan

Jag tittade på modellen. Hon skulle aldrig fastna ordentligt på bild. Hennes hår var alldeles för långt, hennes ögon alldeles för livlösa och hennes leende påklistrat. Men jag höll mina åsikter inom mig och vände blicken mot kameran. Mina fingrar lade sig vant vid avlösaren och jag ställde in fokus. Sedan tryckte jag ner den runda knappen och blundade för att skydda mina ögon. Det blinkade till på andra sidan ögonlocken och jag öppnade de. Bilden blev bra, men jag skulle nog ta en till. Jag visade en ny pose för modellen och hon härmade klumpigt. Hon var nog körd, men jag hade inte hjärta att tala om det för henne. Jag fokuserade kameran och tog en bild till. Jag vinkade in modellen och visade bilden.

"Tack!" sa hon och log överlyckligt. "Den kommer definitivt få in mig på skolan" Eller inte. "Ingen har någonsin tagit en så bra bild på mig!" Inte så konstigt. Jag log mot henne och hela hennes ansikte utstrålade tacksamhet. Kunde hon inte visat det på bilden? Då hade hon kanske kommit in.

"Tack igen!" sa hon och virvlade iväg. Mina mungipor sjönk ner igen och jag väntade på nästa flicka som skulle försöka få ett bra foto. Problemet med att vara så ung var att jag fick de fulaste med minst chans att gå långt inom modellbranschen. Men jag var nog mer erfaren och skickligare än många andra med samma uppdrag. Jag hörde fotsteg bakom mig och en flicka som log nedlåtande åt mig kom med självsäkra steg närmare. Inte en bitch till. Jag hade redan haft att göra med två sådana ikväll. Men till skillnad från de hade den här häxan ett bra utseende och skolans mest ökända rykte. Hon var alfan i skolans hierarki. Och jag skulle fota henne. Congrats.

"Sätt dig här" sa jag och pekade på en fläck framför kameran. Mina fotografögon hade redan bedömt henne och hur hennes bild skulle se ut. Det skedde automatiskt, oavsett vem jag träffade. Min hjärna jobbade så. Häxan gick och ställde sig där jag hade pekat utan att förära mig med en blick. Hon snurrade ett halvt varv och hennes tunna, blonda hår virvlade graciöst. Blondin. Vad annars?

Jag himlade diskret med ögonen och visade en pose. Hon härmade och tittade rakt in i kameran med svår men självsäker blick. Jag knäppte ett kort. Visade en ny pose, och hon bytte min. Nu var hon hopplöst förälskad. Knäppte kort. Ny pose. Bitchblick. Kort. Ny pose. Le flickaktigt.

Jag vinkade in henne och visade henne bilderna. Hon log överlägset.

"Jag tar de allihop" sa hon och vände på klacken och stack. Jag blev faktiskt nöjd med de. Hon skulle nog komma in på skolan. Då skulle jag slippa henne. Skönt.

"Det var den sista" kvittrade Grace. Hon kom in med glasögonen i pannan och hennes lockiga grå hår på ända. Hon var typ sextio men hon hade bättre koll än de flesta. Det var därför jag var så nöjd över att ha henne som "helper". Det var tryggt och om man inte stretade emot kom man alltid i tid.

"Toppen" sa jag. Jag tyckte att mitt tonfall lät lite negativt så jag pressade fram ett leende för att understryka mitt ord. Grace log mot mig och gick fram för att hjälpa mig packa ihop mina grejer. Det här var alltid den mysigaste stunden på dagen. Grace brukade ventilera sig om en massa idioter på hennes företag som till exempel inte kunde sortera ut aktiepapper och räkningar och jag höll med och nickade på precis rätt ställen. Sedan brukade jag berätta om alla skitstövlar i min skola. Sedan berättade Grace det senaste skvallret på caféet i staden och vi skrattade ihop. När vi gått igenom allt och städat klart gick vi igenom Graces planering och sedan gick vi hem ihop och skildes åt vid gatan som delade våra kvarter. Samma sak hände idag.

"Hejdå Grace" sa jag. "Vi ses imorgon!"

"Klockan tre" bekräftade hon. Sedan svängde hon in på sin gata och försvann i dunklet. Jag fortsatte knalla gatan ner och svängde upp till mitt hus.