KILLEN I TREAN | OE

Kapitel 15 - Dagen med stort D

Selmas perspektiv 

Dagen med stort D har äntligen börjat. Eller egentligen vet jag inte om jag skulle vilja ha med 'äntligen' i den meningen. Jag vet ju inte vad vi kommer få för utmaningar ikväll. Om det kommer vara hemska utmaningar som nästan kränker en eller om utmaningarna bara kommer locka fram skratt, på ett bra sätt. Men det är något med insparken som väcker en längtan inom mig. Det är ju trots allt idag som vi 1or kommer bli en del av gymnasiet på riktigt och förmodligen är denna dagen en av de få som man kommer minnas några år efter studenten. 

Jag sätter in min tallrik och mina bestick i diskmaskinen. Felix ställer sig vid dörröppningen och tittar på mig. Jag vänder mig om mot honom och han ser på mig med en granskande blick. "Är det något?" frågar jag och lutar huvudet en aning. Hans mun formar ett svagt leende och han skakar sedan på huvudet. "Inte egentligen, jag ville bara säga att du är väldigt fin Selma" säger han vilket får mig att skina upp som en sol. Jag ler brett mot honom samtidigt som jag inte riktigt förstår var hans ord kom ifrån och bakgrunden till varför han sa det just nu. 

"Jag vet att du förmodligen kommer börja få en del killar efter dig, men snälla låt inte en av de vara någon av mina bästa vänner" säger han lekfullt vilket leder till att jag brister ut i ett småskratt. "Tack för komplimangen Felix, och bara så du vet kan jag inte välja vem som jag får efter mig" säger jag. Jag går förbi Felix ut i hallen och börjar ta på mig mina ytterkläder. "Vad är det som får dig att ogilla tanken av mig och en av dina bästa vänner? Och jag menar inte att jag har något på g med någon av dem men jag vill bara veta" säger jag och rättar till min jacka framför helkropps-spegeln i hallen.

"Asså det är inget fel på de killarna egentligen, de är alla tre helt underbara, jag bara..." börjar han och drar sedan på sina vita sneakers "Det hade väl bara känts skumt antar jag" säger han och småler mot mig. "Dock är det inget fel alls" fortsätter han och sedan går vi ut genom ytterdörren. "Hejdå Max" ropar jag innan jag sedan stänger dörren och han skriker hejdå tillbaka. 

Vid vår uppfart står Oscar och jag ler vänligt mot honom. "Godmorgon Oscar" säger jag när vi möter honom vid uppfarten. "Godmorgon guys" säger han och ler mot både mig och Felix. "Inspark idag huh" säger Oscar när vi börjat vår väg mot skolan. Jag nickar och ler vid tanken på den kommande kvällen. "Jag kommer definitivt att vara där, vill ju se vad min lillsis får göra" säger Felix och lägger sin arm över mina axlar. "Men gör inget sexuellt bara" fortsätter han och jag tittar upp mot honom. "Du är jättesnäll Felix som är så överbeskyddande men du kan lita på mig" säger jag och han nickar mot mig. "Det vet jag". 

När vi väl kommer fram till skolbyggnaden skils vi åt. Oscar och Felix går åt ett håll medan jag går åt det andra. Precis som varje morgon brukar se ut går jag in genom skolporten och sedan tränger jag mig fram i korridoren fylld av morgontrötta tonåringar. När jag kommer fram till skåpet ser jag de andra tjejerna stå lite längre bort. Jag ler och vinkar mot dem och de vinkar tillbaka. Jag slänger in min väska i skåpet och tar fram mina mattesaker innan jag sedan ansluter mig till de andra tjejerna. 

"Jag är så exalterad över ikväll" säger Clara när jag kommer fram till dem. "Det är du inte ensam om" lägger jag till och kramar om tjejerna. "Har du hört något av Oscar om vad utmaningarna kommer vara?" frågar Jessica mig och jag skakar på huvudet. "Inte ett knyst". 

Några timmar senare

Vi har klarat av skoldagen och sitter just nu på den klargröna gräset i parken som vår inspark ska hållas i. Det kommer fler och fler folk ju mer det börjar närma sig start. Vi ställer oss vid vår klass i väntan på instruktioner av elevkåren som står uppradade vid en liten scen som finns i parken.