KILLEN I TREAN | OE

Kapitel 14 - Walking buddy

Selmas perspektiv

Eftersom insparken är imorgon har vi i min klass bestämt oss för att träffas i ett klassrum nu när skolan slutat för att diskutera morgondagen. Insparken är en kamp mellan alla nya klasser och ni kan ju förstå att det lär bli lite hetsigt under själva insparken. Jag hoppas verkligen att vi kan ta hem insparken detta året. Eftersom insparken endast sker en gång under gymnasietiden så kommer ju vinnande klass få en 'titel' som vinnarna av insparken för 2018.

Jag, Lova, Jessica och Clara är bland de första som kommer till klassrummet. Vi går in och sätter oss ner vid ett av borden. Det dröjer ytterligare tio minuter innan alla i vår klass har kommit hit. En av killarna stänger igen dörren efter sig och efter det börjar vi diskutera.

"Okej såhär är det; vi kommer få ett papper med massa utmaningar eller så, och man får olika mycket poäng för olika saker man gör, sen vinner den klass med flest poäng" säger Oskar och tittar runt på oss andra i klassen.

"Jag tycker vi ska göra allt, försöka iallafall, även de mest snuskiga sakerna" säger Filip och allas blickar vänds mot honom. Han flinar stolt och jag himlar med ögonen. Jag är inte alls förvånad att den kommentaren dök up, och speciellt inte att det kom från honom.

"Ju mer vi gör desto mer poäng får vi ju så jag håller med" säger William. "Och det är rättvisast om alla iallafall försöker delta i något" säger en av tjejerna och vi andra nickar stämmande. "Men det kan vi nog fixa" säger jag.

"Har alla fixat någon grön tröja?" frågar Oskar och vi alla nickar. Nästan alla iallafall. "Nä jag ska köpa idag" säger en av tjejerna som sitter lite längre bort. "Gött" säger Filip med ett leende. "Aja de var väl allt då, vi ses imorgon hörni".

Jag och tjejerna reser oss upp och lämnar sedan klassrummet. Jag och Jessica säger hejdå till Lova och Clara innan vi skiljs åt för att gå till våra skåp. "Jahopp, imorgon är den stora dagen" säger Jessica samtidigt som hon pillar på sitt skåp. "Jag antar väl det" säger jag och plockar ut min jacka från skåpet. Förmodligen kommer insparken vara en sådan sak som just nu är det enda skolan snackar om men som om en vecka kommer vara helt bortglömd ända tills nästa års inspark för de nya ettorna. Men det är ändå något med det som är spännande, som liksom ger varje person en liten energikick. 

När jag säger att det är det enda skolan snackar om just nu så överdriver jag inte. Ordet 'inspark' leker på allas läppar oavsett vilken klass de går i. Förmodligen kommer flera andra personer från de andra klasserna komma och titta på medan vi utför de olika utmaningarna. 

Jag och Jessica går tillsammans ut från skolan och bort mot parkeringen. Hennes mamma ska hämta upp henne nu direkt efter skolan och sedan ska de iväg till stan för att ha en mamma-dotter-dag eller något. "Hejdå Selma! Vi ses imorgon!" säger hon och ger mig en kram. "Hejdå, see ya". 

Jag vänder mig om för att påbörja min väg hemåt. Från min jackficka plockar jag fram min mobil och sätter i mina hörlurar. Såklart sätter jag på låten 'In My Blood' med Shawn Mendes som just nu är min favoritlåt. 

I min egna lilla värld går jag runt och tänker. Jag tänker på allt som finns mellan himmel och jord. Det är en sak jag brukar göra. Tänka. Speciellt när jag är ute och går ensam och har musik i öronen. Det är en av de bästa sakerna jag vet. På något sätt hittar man sig själv och har tid till mycket mer eftertanke än vad man normalt har i ens vardag då större delen av tiden tas upp av stress, stress och ännu mera stress. 

Det är ständigt massa krav som pressar en. Man ska se ut på ett visst sätt, man ska klä sig på ett visst sätt så att andra inte ska bli retad, man ska vara omtyckt, göra bra ifrån sig i skolan och även hinna med sitt liv. 

Som ni märker flyger jag lätt in i sånna här tankar när jag är ute och går ensam.

Plötsligt tar någons hand tag om min arm och jag hoppar förskräckt till. Jag får en halv hjärtattack men andas lättat ut när jag ser vem som stoppat mig i mitt tänkande. Oscar. Jag rycker ut mina hörlurar och han kramar om mig. Jag kramar tillbaka och ger honom sedan ett leende. "Tjena walking buddy" säger jag och småflinar. "Hello my dear" säger han skrattandes och vi börjar gå hemåt. "Brukar du alltid vara hemma hos Felix?" frågar jag efter ett tag. "En del ja, men jag bor även åt detta hållet så därför kan jag ta denna vägen också" svarar han och jag nickar förstående. 

"Vadå ogillar du att jag besöker er eller?"

Jag tittar på honom och skakar på huvudet. "Såklart inte". 

"I'll take that as a complimang". Han blinkar med ena ögat mot mig och jag himlar lekfullt med ögonen. "Och när jag såg dig gåendes så tänkte jag att jag hellre ville gå med dig än att ta bussen". Hans ord får mina kinder att bli en aningen mer röda än tidigare. "Jag känner mig smickrad Oscar" säger jag med en lekfullhet i rösten. Men ska jag vara ärlig så gjorde hans ord mig väldigt glad. Han vill alltså gå med mig. 

"Allt för min walking buddy" säger han och lägger armen om mina axlar. Utåt är jag ganska lugn men inombords ler jag som ett fån och fjärilarna i min mage har väldigt svårt att sitta stilla. En varm våg sprider sig genom hela min kropp, från tårna till huvudet, vid hans beröring. 

När vi nästan har kommit fram till mitt hus hör jag hur någon ringer på en cykelklocka precis bakom oss. Jag vänder mig halvt om och ser Felix komma cyklandes. Han tittar äcklat på mig och Oscar. Vi stannar till och låter Felix komma i kapp oss. 

"Oscar för i helvete, du får inte ragga på min syrra, vilken brud som helst men inte min syrra!"

Trots att han försöker låta allvarlig på rösten så går det lite sådär. Hans ansikte avslöjar honom lite då jag kan se ett leende som är påväg att spricka upp. Oscars arm försvinner från mina axlar vilket jag tycker är lite tråkigt men eftersom vi ändå ska gå skilda vägar nu så var det ändå lämpligt. "Sorry mate" säger Oscar och blinkar med ena ögat mot mig. 

Jag säger hejdå till Oscar och Felix blir min nya walking buddy. Dock ger jag inte honom så mycket av min uppmärksamhet eftersom jag bara kan tänka på en sak just nu. 

Erkände Oscar nyss att han typ försökte ragga på mig??? 

//
hello alla fina!
tbh är jag väldigt nöjd med detta kapitel så jag hoppas att även ni gillade det ((: 
ni är bäst, puss och kram skumbanan ;))