Kapitel 1

368 9 1
                                    

Justins perspektiv:

-Du Justin, hit med tändaren, sa Ludde och jag kasta över den till honom samtidigt som Felix blåste ut ett perfekt runt rökmoln.

-Danne vad är det med dig vill du inte ha en? Fråga Felix

-Nej, försöker sluta. Svara Danne

-Visst, sa Felix och ironiskt och kolla åt ett annat håll.

-Hörni kolla in tjejerna! Ropa Ludde och busvissla åt några tjejer det håll Felix kolla åt.

Danne harkla sig och kolla surt på Ludde.

-Vadå? Fråga Ludde.

-Det är min syrra och hennes vänner du glor på, sa Danne argt.

-Är det din syrra?! Sa Felix förvånat.

Då såg jag vem det var... Skai. Skai är Dannes syster hur kan jag ha missat det, visst jag har bara känt Danne, Ludde och Felix några månader men jag visste inte att en av mina bästa vänner var brorsa till min gamla bästa vän som jag även varit kär i när vi var små.

-Justin är du stum eller? Sa Felix och flina mot mig.

-Va? Ehm nej, vi ses sa jag och fimpa ciggen och gick hem.

Hur kunde jag inte veta att Danne är Skais storebror, jag har känt Skai hur länge som helst och jag har aldrig vetat att hon hade en bror. Jag undrar om Danne inte vet att jag och Skai har varit vänner när vi var små heller.

Skais perspektiv:

Jag, Lucie min bästa vän och några andra tjejer gick ut från matsalen när jag plötsligt hörde busvisslingar av några killar som stod en bit bort och rökte. Såklart var det Danne min brorsa och hans vänner även Justin som låtsas att jag inte finns, dem börja prata och Danne såg arg ut sedan gick Justin iväg. Jag undrade varför men brydde mig inte så jättemycket. Lucie som är kär i Felix gick rakt fram till honom och jag kom efter. Ludde och Felix granskade lucie och mig från topp till tå. Vilket dem alltid gör, det är så jobbigt.

-Varför gick han nu då? Sa Ludde förvånat.

-Inte vet jag. sa Felix och la armen runt Lucie.

Lucie börja fnittra lite och jag himla med ögen åt dem.

-Jag går hem, sa jag och sucka.

-Men skolan är inte slut än. Ropade Danne efter mig.

-K! Ropade jag tillbaka medan jag gick in för att hämta min väska.

Jag låste upp skåpet och la ner min nyckel i väskfacket med mobilen och gick snabbt ut ur byggnaden. Egentligen brukade jag aldrig skolka men idag var jag så trött på allt bara, samma saker händer varje dag inget förändras någonsin, samma överbeskyddande bror, samma falska kompisar, samma tråkiga föräldrar som nästan aldrig är hemma och inte bryr sig om oss. Allt är likadant hela tiden. Jag är så trött på det här. Jag skyndade mig till bussen för att åka hem, när jag plötsligt såg Justin som stod där och väntade också, åh perfekt, tänkte jag ironiskt.

Jag kommer tillbakaDonde viven las historias. Descúbrelo ahora