Jag kommer tillbaka

Kapitel 26

Skais perspektiv.
Jag skyndade mig hem och det gjorde ont att inte säga till Justin vart jag skulle men jag ville bara inte. Jag gick upp till mitt rum och bytte snabbt om och for ner för trappan igen men råkade gå in i Danne.
-Öh ehm hej, måste gå ses. Sa jag stressat och försökte gå förbi men blev stoppad.
-Skai var har du varit?
Jag blev nervös och började stamma.
-Eh hejdå, vi ses sen. Sa jag och puttade bort honom och sprang ut ut huset och till bussen.
När jag gick av bussen och var framme så skyndade jag mig in till danslokalen.
-Skai du är sen. Sa Elin min koreograf.
-Jag vet förlåt, sa jag och satte ner min väska på golvet och gick fram till dem andra.
Ja jag är med i en dansgrupp, men jag ville inte att någon skulle få reda på det. Tänk bara, Skai som dansar. Ingen på skolan visste om det och jag ville ha kvar det så. Vi körde igång och när vi hade övat på en dans för en uppvisning om två veckor för att få barn att börja dansa, i två timmar så slutade vi efter det men jag stannade kvar när dem andra gick och övade lite extra eftersom jag kommit sent.
-Skai, har det hänt något det känns som att du varit ofokuserad hela veckan. Sa Elin som var den enda kvar med mig.
-Ja jag vet, har det bara lite konstigt hemma och i skolan och sånt just nu.
Hon nickade och såg medlidande på mig.
-Du jag måste gå, kan du vara snäll att låsa efter dig när du går, var inte här för länge bara. Sa hon och kastade nycklarna till mig och log innan hon gick och jag blev ensam.
Jag satte på min gamla spotifylista och började dansa lite smått. Men när det sen kom en ny låt stelnade jag till. Låten jag och Justin lyssnade på innan vi slutade träffas. Jag kollade på mig själv i spegeln framför mig, länge. Jag såg så ledsen ut när jag borde vara världens lyckligaste tjej.