Jag kommer tillbaka

Kapitel 15

Jag kollade mobilen och insåg att jag var sen till lektionen men jag brydde mig inte och gick ut istället, jag behövde en liten paus bara. Jag gick ut och satte mig på en sten utanför skolan, jag suckade och drog igenom håret med handen en gång. Jag saknade verkligen min lillasyster Elli, det borde vart jag som dog inte hon. Vi gjorde allt tillsammans, innan pappa åkte in och mamma blev helt sjuk i huvudet. Elli blev bara fem år men allt vi gjorde tillsammans glömmer jag aldrig, som första gången vi gick på zoo och hon ville bli en elefant. Jag skrattade för mig själv åt det. Jag saknar henne så mycket.

Jag kände plötsligt en hand på min axel.
-Justin? Sa hon tyst.
-Skai? Sa jag och tittade bak på henne.
-Justin du gråter nästan, vad har hänt? Sa hon oroligt.
-Jag tänker bara på Elli.
Hon satte sig ner bredvid mig och tittade sorgset på mig.
-I morgon var det precis ett år sedan hon dog. Sa jag och tittade rakt ut i luften.
Jag såg hur Skai kollade på mig från sidan. Men försökte att inte kolla på henne. Och en tystnad sjönk över oss.
-Du saknar henne mycket va? Sa hon sedan.
-Massor, svarade jag och tittade på Skai.
Hon såg så medlidande ut i blicken och hennes blonda hår blåste i vinden.
-Men jag har ju dig, sa jag men kände nästa sekund hur töntigt det lät.
Hon log mot mig och kramade om mig.
-Ja mig blir man inte av med så lätt. Sa hon och jag la mina armar om henne och lutade mitt huvud på hennes och log för mig själv.
-Jag älskar dig Justin.
Jag tittade ner på henne. Vänta lite vad var det hon precis sa? Undrade jag för mig själv.
-Jag älskar dig med Skai, sa jag.
-Du är min bästa vän, sa hon och borrade in sitt huvud i min famn.
Det lät så gulligt först men jag förstod då att hon menade att hon älskar mig som bästa vän.
-Och du är min bästa.. Vän, svarade jag och kramade om henne lite extra. Det gjorde så ont att säga vän.