Jag kommer tillbaka

Kapitel 42

Jag satt bredvid Danne i kyrkan längst fram och försökte lyssna på vad prästen sa. Men det var svårt eftersom tankarna om vad Anton sagt innan på baksidan, snurrade runt i mitt huvud. Jag kollade mig om runt i kyrkan på alla människor. Många satt och grät, och hade tårar i ögonen, allas blickar var vända framåt mot prästen och dem vita kistorna täckta med blommor, nallar och kort. När prästen äntligen talat klart spelades sången mamma och pappa träffades till, den dem lyssnade på hela tiden, och jag kände hur tårarna brände under ögonlocken. Inte gråta Skai, inte gråta Skai, gråt inte! Intalade jag mig själv i huvudet.

Vi stod senare och tittade på när dem hissade ner först mamma och sedan pappa. En gubbe jag knappt kände, men som var nära vän till pappa höll ett tal och många gick fram och kastade ner blommor på gravarna. Jag stod med Felix, Ludde och Danne till höger och Justin vid min andra sida och vi kramade om varandras händer. Dem började senare begrava hålet och det var tillslut täckt. En tår föll ner för min kind och Justin omfamnade mig i en mysig kram.
Men rykte sedan till och vi avslutade kramen, jag tittade upp. Och Justins huvud var riktat mot ett killgäng en bit bort, lika så Felixs, Luddes och Dannes. Ånej.