Tårar göms under sommarregn - Dante Lindhe

13. Nu ringer dom mig mitt i natten

Fredag 4 Juni 2018

Det hade nu blivit fredag eftermiddag och jag skulle börja göra mig redo för Noels fest. Han skulle styra hemma hos sig, alltid lika kul med hemmafest. Då kunde man bli lite för full utan att få massa blickar från vakter och andra osköna människor. Klockan var halv tio på kvällen och jag gick in duschen för att tvätta min varma kropp. Vi skulle komma till Noel runt elva så jag hade ungefär två timmar att göra mig klar, iallafall enligt min tidsoptimistiska hjärna.

Jag hade sminkat mitt ansikte och fixat mitt hår lite slarvigt. Garderobsdörrarna stod öppna och jag skulle bestämma vad jag skulle ha på mig för kvällen. Tillslut satte jag på mig en svart body, ett par kappa-byxor, som var en av sakerna jag glömt hemma hos mamma och pappa, och tillsist ett par svarta klackar.

Jag var nu redo för att bege mig till Noel, jag gick ur lägenheten och gick snabbt ner till porten. Där stod Elsa och Vera med två leenden på läpparna.

Efter en kort promenad senare var vi framme hos Noel och knackade på hans dörr. "Tjaaa" Sa Noel när han välkomnande oss in i lägenheten, väl inne i hallen stod Valter och Nelly och hälsade på oss. Ut från köket kom även Axel med tre ölflaskor som han höll i sina händer, vi tog tacksamt emot dem och började fylla våra kroppar med alkohol. När vi efter en stund kom in i vardagsrummet presenterade Noel oss för en kille som hette Victor, en som hette Camilo, och en annan som hette Carmelo, mitt smått onyktra sinne hade svårt att skilja på deras namn. Camilo var han med mörkbrunt hår och Carmelo var han med lite krulligare hår, eller var det tvärtom?

En stund senare
Klockan närmade sig midnatt. "Tjaaa" hördes från hallen och Noel lät glad, jag kollade bakom mig för att se vilka som hade anlänt till festen.

Ludwig och Dante.

Jag ställde mig upp för att socialisera mig med dem. "Heeej" Sa jag glatt och kramade Ludwig, medans hade jag ögonkontakt med Dante som stod bakom. "Hej Dante" Sa jag och log, jag kände en tydlig doft av hans bekanta parfym när han kramade mig. Han var snabb att sätta sig ensam i soffan och dricka av sin flaska med öl, efter jag samtalat en stund med Ludwig bestämde jag mig för att sätta mig bredvid honom.

"Här sitter du" Var det enda jag fick ur mig, wow Alice, "här sitter du" bra där.
"Här sitter jag" Sa han och flina lite. "Jag ser att ditt ögonbryn har läkt nu" Sa jag och kollade mot hans ögonbryn. "Ja, det kanske var bra att vi gick till akuten ändå" Han blinkade med ena ögat när orden kom ur hans mun. Helvete vad snygg han var. Efter en stunds konversation mellan oss två styrde jag mina steg mot köket, jag skulle hitta något mer att dricka.

"Ludde!!" Sa jag när jag såg han stå vid köksbänken. Jag ställde mig framför honom och vi började prata. Jag frågade mig själv varför jag och Ludwig ens hållit på med varandra? Otroligt oklart. För mig var han defenitionen av "bara en vän", det hade dock inte stoppat mig från att hångla upp honom tidigare, men det skulle inte hända igen, jag var ju inte ens intresserad av honom? Tillslut stannade min blick vid hans ögon som kollade på mina läppar. Han lutade sig fram för att kyssa mig, men innan jag hann backa från det som var påväg att hända, stannade han. "Fan, Dante kommer döda mig" Han backade ett steg från mig och jag rynkade på brynen medans jag frågade "Vadå Dante?" Han suckade och kollade ner i backen.

"Nej men han... Han diggar dig"

"Hahah va?" Sa jag utan att veta hur jag skulle reagera, men ändå med ett leende på läpparna. Jag ursäktade mig och kollade mot Dante, han satt fortfarande i soffan, ensam. Han hade antagligen tagit åt sig av vad jag en gång sagt till honom, han hade inte rört någon på hela kvällen. Ludde gick ut från det lilla köket medans jag lutade mig mot köksbänken. Jag tog upp mobilen ur den enda bakfickan på mina byxor och såg flera missade samtal från Elsa, varför ringer alltid mina vänner mig mitt i natten? Precis innan jag skulle ringa henne avbröts jag av en röst.