My heart is brooken

39.

- Hon kan eventuellt bli utskriven imorgon om hon klarar testerna, svarar läkaren och innan jag hunnit svara är han borta.

(Bzzz Bzzz) 

Det är inte min mobil så det måste vara Jossa som fått ett sms. Jag sträcker mig efter den för att se vem det var och när jag ser vem så blir jag seriöst förbannad, kan han inte lämna oss ifred! 

Jag gjorde ju som han sa...

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jossas pov

Jag vaknar upp i det vanliga sjukhus rummet som jag vaknat upp i exakt 7 dagar nu. Det börjar bli väldigt lång tråkigt och dessutom så är det några timmar innan bilen går mot stugan! Jag ska ta ett enda blodprov till sen är jag fri, ja om värdet är bra då. 

- vad tänker du på? frågar Ogge som sitter bredvid mig på en stol och läser en kalle anka med blicken neråt men han märkte väll att jag blev ovanligt tyst.

- Inget särskilt, bara att jag vill ut härifrån typ nu! svarar jag med en irriteread ton vilket får han att skratta en liteen stund.

- Jag kan förstå det, jag har ju också legat inne på sjukhus när jag opererade armen efter att ha brytit den när jag ramlade ner från scenen en gång, säger han med ett leende på läpparna.

- Varför är du då glad? frågar jag lite fördersamt. 

- Nej, jag är inte glad bara skadeglad att du måste ligga still där i den sjukt ombeckväma sängen nu och få den väldigt äckliga maten som dom bjuder på här, säger han med ett bredare flin.

- Ja men det fick mig ju på bättre humör! säger jag ironiskt

- Det sa jag inte att det skulle, svarar han och sen läser han vidare.

Omar, Felix och Oscar är nere i den lilla kiosken på bottenvåningen på sjukhuset och köper lite snacks och dricka, för om ni inte märkt det så tappar dom alla fyra blodsockret snabbt och då är det inte roligt att ha alla dom i mitt lilla, då menar jag lilla rum. Det får plats en säng, några stolar och lite sängbord och sen inget mer. Ogge stannade kvar hos mig för Omar var så överbeskydande att nån måste stanna och han skulle gjort det om inte Felix och Oscar brråkat om vilken smak på godis dom skulle köpa till oss alla och det är typ det största bråket dom haft.

- Ogge, har du haft någon tjej nån gång? frågar jag men sen så kommer jag på att det bara lät dumt, klart han har, har ni tittat på Ogge eller? 

- ha.ha.ha, svarar Ogge ironiskt.

- Vem var din sista då? vad heter hon och hur länge var ni tillsammans? frågar jag lite övertrött

- Hon heter Frida och vi var tillsammans i 1 år och nån månad, svarar han med blicken fortfarande på en sida i tidningen.

- Varför gjorde ni slut? frågar jag lite försiktigt för Omar har sagt innan att Ogge hade en tjej som han tyckte om jätte mycket men att något hemskt hände.

- För att hon flyttade till LA med sin familj, vi ringde varandra varje dag men sen blev det en gång i veckan, sen en gång i månaden och sen har vi inte pratat på 3 år,svarar han med ett snett leende mot mig.

- ååh, jag hatar när någon måste flytta långt ifrån, säger jag med en suck

- mm, får jag som svar sen så kommer Omar, Felix och Oscar efter sig. Dom har händerna fulla av godis, chips och drickor. 

- Köpte ni hela kiosken eller? frågar jag lite skrattande

- Detta kommer vara kvar här i ungefär 10 minuter sen är det borta, jag lovar Jossa, dom här två är riktiga kvarnar när det gäller godis och sånt, svarar Oscar pekande på Omar och Felix.

Båda nickar ivrigt sen så sätter dom på en film på den lilla tv:n och sen sitter vi där i mörkret och kollar på film och käkar godis.

-Tre timmar senare-

Alla fem somnade efter att filmen var slut, Omar ligger bredvid mig i sängen och killarna nånstans på golvet. 

-Hrm, harklar sig en som plöstligt får alla att hoppa till i rummet.

- Eh ja? svarar jag nyvaket

- Du kan packa ihop dina grejer och åka hem nu, sen försvinner läkaren och jag bara hoppar upp och ner i sängen av lycka!

- Jag får åka hem!!! nästan skriker jag i rummet och killarna bara står och gapskrattar åt mig men jag bryr mig inte, jag får ju åka hem!! 

-----------------------------------------------------------------------