Gillar jag honom eller inte?
Den frågan dök ofta upp i min hjärna. Jag ville inte gilla honom, jag försökte radera, isolera och glömma tanken. Men tillsist fanns den ändå där, nåstans i mitt omedvetna vandrade den, dök fram ibland när jag såg honom. När jag såg honom kunde jag inte motstå tanken, även om min hjärna inte ville påminna mig om det så gjorde min kropp det. Jag rös alltid till när han var i närheten och mitt hjärta slog hårdare, mitt hjärta skrek högt efter hans uppmärksamhet och närvaro. Men det var fel enligt många, jag visste själv att det inte var rätt, men måste det vara fel för det? Hur kunde man tala om för någon att det man kände var fel, jag kan ju inte styra över mina känslor och det kan inte du heller. Vem bestämmer egentligen vad som är rätt eller fel och det varför borde jag följa dessa regler. I slutändan så är ingen felfri.Dani Perez var min Historielärare, och även en av mina favorit personer. Han verkar vara lätt tolkad eftersom att han är en så öppen person, pratar och berättar mycket men egentligen är han en av de svåraste man kan tolka.
I början trodde jag nästan att han gillade mig lika mycket men nu vet jag inte vad jag ska tro längre. Han pratar med mig mycket vilket fick mig att känna mig speciell. Men efter ett tag kunde jag märka att han pratade lika mycket med de andra eleverna. Jag kan säga att de var första gången jag kände mig avundsjuk.
Han är som en magnet, alla i skolan älskade honom, han betydde nåt för alla. Vi var som svaga magneter vi drogs alltid till den starkare magneten. Han utlöste stark energi som fick mig att bara vilja ha mer och mer.
Han var en av få saker som fick mig att gå upp från sängen på morgonen och längta till att dagen skulle börja. Jag hatade skolan, men när jag kom ihåg att jag skulle se honom så började jag längta till varje måndag.
Det var dock något annorlunda med honom, det kändes som att han inte tillhörde i skolan. Som om han inte var menad att vara en lärare.
Jag vet inte om det bara är jag, men brukar någon annans lärare komma till skolan med blå tiror och sprucken läpp.Dani, han brukade alltid läsa mina prov och inlämningar innan alla andras. Han brukade säga att jag skulle bli något stort. En gång sade han " Leiah, om det fanns ett betyg högre än A så hade du fått det"
Han kanske inte vet, men jag gick igenom en hård period då och hans ord fick mig att fortsätta kämpa med skolan. Hans ord påminde om hur viktigt skolan en gång var för mig. Han motiverade mig.I honom kunde jag hitta allt jag önskade mig i en man. Att han var min lärare hindrade inte mig, jag kunde väll testa iallafall.
Det är bättre att ångra något man har gjort än något man inte gjort.Detta var första kapitlet av min bok, jag hoppas att ni gillade den.
Jag hoppas att du fortsätter att läsa!
Ha en bra dag och ta hand om er❤️❤️
YOU ARE READING
Icecold love
RomanceEn berättelse om Leiah som brottas mellan rätt och fel. En tjej som föll för sin lärare trots hur mycket än hon försökte motstå det. Daddy issues och ensamheten spelade Dock på hennes känslor, hon hade inget val längre. Men var han verkligen den hon...