Icecold love

Kapitel 28

En vind svepte förbi och täckte tystnaden efter min enkla fråga som verkade så svår för Dani. Vinden förde oss på något sätt närmare men jag hade 99 anledningar att gå. För någon anledningen ville jag stå där och kolla på den vilsna Dani, det skulle hjälpa mig att övertyga mitt hjärta att han inte förtjänar mig. Jag ville till och med höra hans dumma svar eller se honom stamma något dumt, det skulle hjälpa mig att förstå, att förstå..
- Jag ska gå in och köpa några grejer, när jag är tillbaka vill jag att du ska sitta i bilen med bälte på, sade han och gick iväg.

Inte i hans vildaste fantasi tänkte jag följa hans order. Vem fan tror han att han är ens. Jag började gå från bensinmacken ut på en väg i skogen. Jag ville bara komma så långt bort från honom som möjligt just nu, det var mörkt och kallt ute. Jag hade armarna i kors medans jag gick på vägen i hopp om att någon "trygg" bil skulle åka förbi så att jag kunde lifta hem. Men jag visste själv att ingen "trygg" bil skulle ta den här vägen. När jag hade kommit en bit bort så såg jag att billampor var bakom mig, jag vände mig om för att se Danis r8:a. Jag började gå ännu snabbare, men jag visste att han redan hade sett mig.

Han stoppade bilen exakt bakom mig och sedan gick han av, men jag fortsatte gå som om han inte ens var där.
- Vart är du påväg? Han gjorde ett försök på att hålla sin ton kontrollerad. Jag besvarade inte hans fråga.

- Stanna Leiah!! Skrek han.

- Jag ska gå! Skrek jag tillbaka.

- Du får inte gå!

- Jo, jag vill inte komma med dig!

- Ingen fråga om du ville eller inte! Skrek han på mig medans han tog tag om min nacke och förde mitt ansikte närmare hans.

- Släpp, jag ska gå!, skrek jag och kollade honom rakt in i ögonen.

- Nej!, skrek han ut på mig, jag kände hans andetag på mina läppar och hans ögon som nålade sig i min själ.

- VARFÖR? VARFÖR DANI? DU KAN INTE ENS BESVARA EN ENKEL FRÅGA!

- In i bilen, Leiah. Gör inte en scen nu, vi både vet att du kommer komma tillbaka till mig förr eller senare! Sade han och höll om min arm nu.

- Nej, jag kommer aldrig komma tillbaka igen Dani, inte den här gången.

- Gå in i bilen! Skrek han på mig ännu än gång.

- Vad kommer hända om jag inte går in? Sade jag och kollade upp och ner på honom. - Låt mig berätta vad som kommer hända, sade jag.
Vi kommer skrika på varandra tills du tröttnar och tvingar in mig i den där bilen. Men jag är trött Dani, jag är trött på att gå ifrån var tredje dag, jag är trött på att fly. Eller vet du vad, det är du som flyr! Du flyr ifrån mig hela tiden!

- In i bilen, du kan fortsätta ditt tjat där inne, avbröt han mig.

- Jag kommer inte gå in, sade jag bestämt.

- JAG SA TILL DIG GÅ IN, skrek han på mig nu och tog ett löst stryptag om min hals.

- Det rinner eld från din blick när du kollar på mig, " Bossen Dani". Jag förstår att innan mig så kunde du lägga order på folk men jag tänker inte låta dig bestämma över mig, skrek jag medans tårarna rann ner för kinden.
- Vad hände efter mig Dani? Fann du dig vilsen i ett land du inte kunde språket till? Du kunde inte språket så du kände dig obekväm? Obekväm och otrygg, vad hände då? Du valde att fly, varje chans du har fått så har du flytt!
Kunde du inte säga det till mig bara? Istället för företag, kunde du inte säga mafia? Istället för " mina vänner" kunde du inte sagt mina gängmedlemmar? Istället för gå in i bilen, kunde du inte sagt jag älskar dig? Skrek jag på honom medans tårarna forsade ner för mina ögon.