Kapitel 4

4.1K 33 0
                                    

Tänk om han skadar mig...
- Vart tror du att du är påväg katten, sade han medans han höll ett hårt grepp om min Axel.
- Släpp mig! Annars skriker jag så att alla hör, sade jag med fruktan i rösten.
- Ingen kommer höra dig här ska du veta, han skrattade.
Adrenalinet pumpade i mitt blod och hjärtat bultade, jag kände mig tvungen att göra någonting för att rädda mig själv.
Jag började spela med honom, jag tog tag i hans Axel med ett mjukt grepp. Kollade han djupt in i ögonen och när han trodde att han skulle få en kyss... så fick han en hård spark mellan benen.
- Vad håller du på med din jävla slyna!! Vänta bara ska du se, skrek han.
Jag visste att jag inte hade långt tid kvar och att han skulle ställa sig upp igen snart. Jag kollade runt mig och såg ingen, jag tog upp telefonen och skulle ringa Dani. Men just i den sekunden såg jag Dani springandes till mig. Jag vände mig om och såg att även den sliskiga killen var nära på att slå till mig. Jag var helt förvirrad och visste inte vare sig jag skulle dö eller överleva. Skulle Dani kunna hjälpa mig och isåfall varför gör han det. Under 5 sekunder så snurrade flera tankar i mitt huvud tills allt blev helt svart.

Jag vaknade upp med kraftig migrän, jag öppnade ögonen försiktigt och insåg att jag inte kände igen min miljö. Jag kände inte igen det här rummet med stora fönster och vita gardiner. Jag låg i en stor säng med sammet täcken. Rummet var väldigt stort och luxuöst. Vart var jag egentligen och varför kommer jag inte ihåg någonting från igår. Det sista jag kunde minnas var att jag gick ut från jobbet. Var jag hemma hos den sliskiga mannen??? Medans jag höll på och få en panikattack så gled Dani in.
- Godmorgon, sade han med sin änglaröst
- Vad gör jag här och varför är jag här och hur kan du vara här?
- Ta de lugnt Leia, andas, sade han mjukt.
- jag har en blackout från igår..
- Allt är lugnt nu du är här för att du svimmade och jag vet inte vart du bor, jag kunde inte lämna dig där, sade han ganska kallt nu.
- Aha okej, tack så mycket.
- Ingen orsak., sade han medans han tog av sig sin T-shirt.
Han var helt perfekt, snyggaste mannen på jorden. Jag tände på hans muskler och jag ville bara att han skulle hålla om mig med de där stora armarna.
- Jag ska gå snart till ett viktigt möte, sade han medans han satte på sig sin skjorta.
Jag kunde se att han inte ville ha mig här länge till, han var bara trött på mig och jag kunde inte göra annat än att gå.
- jag ska också klä på mig och gå, tack en gång till för att du ställde upp, sade jag med en ledsam röst.
Han kollade på mig och log snabbt sedan fortsatte han med att fixa sig.
Han hade satt på mig hans T-shirt, den var som en klänning på mig. Jag gick upp för att ta på mig, Dani reagerade snabbt och genast ut för att lämna mig ifred. Jag behövde inte ens säga nåt, han bara gick vilket gjorde mig ganska ledsen.

Jag klädde på mig mina jobbkläder men behöll hans T-shirt på mig. Jag ville inte ge tillbaka den. Jag ville ha ett minne av den här dagen. När jag gick ut så fråga Dani om jag ville ha skjuts hem och jag tackade ja såklart.

- Är det bättre med dig nu? Sade han för att bryta den stela stämningen.
- Ja bara lite huvudvärk, sade jag.
- Samma kille som sexuellt trakasserade dig i baren följde efter dig påvägen hem, han slog till dig på huvudet det var därför du svimma, berättade han.
Nu dök massor med minnen upp i mitt huvud, jag började komma ihåg ganska mycket från gårdagen. Det var skönt att Dani fanns där för mig när det hände.
- Jag vet inte hur jag ska tacka dig nog Dani.
- Du behöver inte tacka mig, såklart jag hjälper dig du är ju min elev. Inte bara det jag skulle hjälpa vem som helst i din situation, tryckte han ut ur sig.
Jag kan inte undvika att det gjorde mig ganska ledsen. Jag kände mig faktist speciell men inte längre. Jag sa inget resten av bilfärden och när vi var framme så gick jag ut ur bilen utan att säga något. Han var också tyst.

När jag var påväg att öppna dörren och gå in i mitt hus så såg jag att Dani hade gått ut ur bilden. Han gick efter mig och ropade att jag skulle stanna..

Hej alla förlåt att jag inte lagt upp på länge men jag hade mycket att göra❤️

Icecold love Where stories live. Discover now