One last love

{Kapitel 37}

HARPERS PERSPEKTIV

"Du tänker väl inte gå klädd sådär?" frågar Blaze mig osäkert medans han sitter på toalett stolen i mitt badrum och tittar på mig medans jag sminkar mig och håller mig sällskap.

Jag vänder mig mot honom med en suck och sätter ena handen på min höft medans jag viftar med min smink borste med andra handen. Jag har på mig en mörkgrön silkesklänning som går ungefär till knäna på mig för kvällens uppdrag.

"Och vad exakt är det för fel med min outfit?" frågar jag och han sveper blicken över mig innan han lätt biter sig i underläppen.

"Det är ju det som är problemet. Det är inget fel på den, du är sexig som fan men fattar du hur många sliskiga män det kommer vara där som kommer tänka samma sak?" svarar han och jag skrattar till och rodnar innan jag fortsätter sminka mig.

"Ingen kommer röra mig, oroa dig inte. Dessutom så kommer du och Spencer vara med mig över telefonen och Ace kommer vara där med mig. Och oavsett så kan jag ta hand om mig själv." säger jag och han suckar till och nickar innan han ställer sig upp från toalett stolen och går ställer sig bakom mig med armarna runt mig.

"Ja, jag vet. Jag vill bara inte att något ska hända dig." viskar han i mitt öra medans han lutar sitt huvud ner mot min axel och lämnar små kyssar på min hals.

Jag sminkar snabbt klart mig och vänder mig mot honom innan jag drar in honom i en kyss. När vi drar isär igen så smeker jag med tummen över hans kind.

"Allt kommer gå bra okej? Du och Spencer kommer prata med mig hela tiden, jag kommer ju ha öron snäckan på mig hela tiden så jag säger till om något går fel." viskar jag till honom och han nickar till. Han är verkligen så rädd för att något ska hända mig, vilket inte är bra.

Jag fixar klart mig och vi lämnar min lägenhet tillsammans för att gå och möta upp Spencer och Ace. När vi väl kommer fram till platsen där vi skulle mötas så får jag direkt ögonkontakt med Ace.

"Hej, det var länge sen." ler Ace mot mig. Jag förväntade mig inte att han skulle vara såhär trevlig mot mig med tanke på att jag kastade knivar mot honom sist vi sågs.

"Inte länge nog." svarar jag och ler tillbaka innan vi kramas snabbt. Hans blick förflyttar sig till Blaze men istället för att bli förbannad så flinar han.

"Jasså, du leker fortfarande med sånt du inte borde? Inte mycket som har ändrats ser jag." säger han och skrattar till. Jag suckar och himlar med ögonen mot honom.

"Förlåt, jag måste ha skippat kapitlet där det stod att man inte fick umgås med andra gäng medlemmar i vår handbok." svarar jag sarkastiskt och Spencer flinar till.

"Jag tror det står på kapitel 7, paragraf 19." säger Blaze seriöst och vi alla tittar förvirrat på honom.

"Vadå?" frågar han och Spencer brister ut i skratt.

"Har ni påriktigt en handbok med regler ni måste följa?" frågar han skrattandet och Blaze tittar förvirrat på oss alla tre.

"Ja? Vadå, har inte nu det?" frågar han och vi alla skakar på huvudet.

"Iallafall, berätta inte för någon att han hjälper oss med detta, okej?" säger jag till Ace och han nickar till. Vi börjar åka till klubben där vi ska möta upp killen som sägs sälja droger från Spencer och Ace medans Blaze och Spencer åker en bit bort och sitter kvar i bilen.

Planen är att jag ska gå in och försöka köpa av killen, för tydligen så skryter han om att han jobbar för  Spencer och Ace, och när han väl säger det så ska vi ta fast honom.

"Kom ihåg, döda ingen." säger Ace strängt till mig och jag himlar med ögonen mot honom.

Vi går in i klubben tillsammans och börjar leta efter killen. Några minuter senare så ser jag honom sitta vid en av sofforna som står i klubben. Jag signalerar mot Ace att han är där och börjar röra mig mot honom.

"Hej, jag hörde från en kompis att du säljer vitt." går jag fram till honom och säger. Han ser sig snabbt omkring och nickar innan han visar att vi ska go mot toaletterna.

Jag följer med honom och ser i ögonvrån hur även Ace följer efter oss lite diskret. När vi väl kommer fram till toaletterna börjar han dra fram några olika påsar.

"Jag har lite olika, det är från Stone bröderna." säger han kort och det är då Ace kommer fram bakom oss.

"Är det verkligen det? För vad jag minns så jobbar inte vi med droghandel." säger Ace och killens ansiktsuttryck får mig nästan att börja skratta. Jag är rätt säker på att han har skitit ner sig. Han tar fart och börjar springa genom folkmassan för att komma ut ur klubben.

Jag är bara några meter bakom honom, men Ace hade inte samma tur. Han blev stoppad av några fulla tjejer och hamnade en bit efter.

"Jag kan ta honom." säger jag till Ace, Spencer och Blaze över den svarta lilla apparaten som sitter i mitt öra.

"Nej, vänta på mig Harper." svarar Ace argt och jag vänder mig om och ser honom inte ens för att han är så långt bort.

"Du hinner inte, han kommer komma undan annars." svarar jag kort och fortsätter tränga mig förbi människor för att komma mot utgången. Jag kommer ut bara några få sekunder efter honom och jag hinner precis se hur han hoppar in i en svart bil.

Jag ser en röd motorcykel stå parkerad en bit bort, och idag var min lyckodag för vem som än ställt den där lämnade nyckeln i. Jag hoppar snabbt upp på den och börjar köra efter bilen.

"Harper, du skulle ha väntat på Ace." säger Blaze irriterat till mig över öron snäckan och jag suckar till.

"Jag har koll på läget, jag kan ta hand om mig själv. Så ni behöver inte bete er som att jag inte kan det." svarar jag och svänger snabbt efter bilen.

"Jag vet, men jag vill inte att det ska hända dig någonting. Tänk om de börjar skjuta mot dig?" svarar han och jag svänger efter bilen igen.

"Jag är inte rädd." säger jag bestämt, som om det vore en självklarhet. Vilket det är. Jag hör hur Blaze suckar till och jag ser hur bilen framför mig börjar sakta ner lite.

"Nej, jag vet. Men jag är det." svarar han och jag blir förvånad av hans svar.

"Blaze..," börjar jag men han avbryter mig.

"Gud, om nånting händer dig, Harper..." säger han och andas ut tungt. Jag svänger en gång till och bilen framför mig börjar gasa igen.

"Blaze, snälla andas. Det kommer-" börjar jag innan han avbryter mig igen.

"Jag älskar dig." säger han och jag känner hur jag nästan sätter andan i halsen.

"Va..?" frågar jag förvirrat och han suckar till.

"Jag älskar dig, och jag vill att du ska vara min." säger han igen, fast mer bestämt denna gången.

"Wow, detta var faktiskt riktigt lägligt." säger jag kort och bromsar in lite på motorcykeln.

"Vad menar du? Varför?" frågar han mig förvirrat och jag skrattar till. Fast det egentligen inte är så kul.

"För att jag är påväg att köra rakt in i bilen." svarar jag kort. Under tiden som jag har pratat med Blaze så har jag kört runt lite och jag svängde av på en annan väg och är bara några meter ifrån att köra rakt in i bilens sida.

"Jag älskar dig också." svarar jag och känner hur hjärtat slår snabbare innan jag lyfter handen mot örat och slänger bort snäckan för att slippa höra deras tjat om att jag inte borde göra detta, precis innan jag träffar bilen från sidan.