One last love

{Kapitel 27}

HARPERS PERSPEKTIV

Vi kommer hem till mig och så fort vi båda har kommit in så går jag fram till mitt kylskåp och tar fram den halvt tomma vinflaskan som jag inte drack upp igår och skruvar upp den. 

"Wow, jag trodde inte du var en sån som drack på vardagar?" skrattar Jayce fram och sätter sig på en av mina barstolar som står bakom min köksö.

"Det är jag inte heller, men i vissa tider så kan det behövas." svarar jag trött och hoppar upp på min köksbänk.

"Hur mår du? Helt ärligt nu, för man har sätt på dig hela dagen att nått är fel." frågar han mig genuint. Jayce kanske inte är så efterbliven som han beter sig ibland.

"Jag vet inte." svarar jag, vilket är sant. Jag vet inte vad jag ska känna. Det känns så fel att känna sig hjärtekrossad när jag och Blaze inte ens var tillsammans eller nånting.

Vi sitter och bara pratar om allmänna saker en stund innan vi gör klart vårat arbete. När presentationen äntligen är klar så slår vi oss båda ner i min stora soffa och pustar ut.

"Är du hungrig?" frågar Jayce mig och jag nickar utmattat.

"Jag är jävligt hungrig." svarar jag och lägger en hand på min mage.

"Ska jag ringa och beställa pizza eller nått?" frågar han igen och jag nickar än en gång. Jag fattar inte varför han beter sig som en sån stor idiot i skolan men inte när vi är själva.

Han ringer och beställer pizza och åker och hämtar den. Medans han är iväg så går jag ut på min balkong och tar en cigg. Klockan är rätt mycket och solen är snart påväg ner.

När han kommer tillbaka med vår mat så äter vi samtidigt som vi sitter och pratar och skrattar. En stund senare åker han hem igen och jag blir lämnad ensam.

Jag går in i duschen och ställer mig under det varma vattnet och låter det skölja ner över mig en bra stund. Jag börjar tänka på mitt nästa uppdrag, jag ska på riktigt döda Blazes bror.

Jag ska åka hem till mamma och pappa för att höra planen på fredag, för att på lördag så gäller det. När jag är klar i duschen så kliver jag ut och virar en handduk runt mitt hår och en runt min kropp.

Jag torkar mig snabbt och sätter på mig ett vanligt linne och ett par mjukis shorts innan jag hoppar ner i min säng och jag somnar snabbt därefter.

Nästa dag...

Jag går upp vid samma tid som vanligt dagen efter och idag så slutar vi tidigt så jag hade tänkt att jag och Adrian skulle hitta på något tillsammans eftersom att han, Ally och Sebastian fortfarande är kvar här. Men de sköter sig själva, det är inte första gången de är här.

Jag åker till skolan, har samma tråkiga lektioner som vanligt och när jag väl slutar efter lunch så hoppar jag in i min bil och börjar köra för att plocka upp Adrian.

"Hej, vad har du gjort idag?" frågar jag honom när han hoppar in i min bil.

"Typ ingenting, du då?" frågar han och vi börjar småprata lite medans jag börjar köra dit vi ska. Efter en stund så tittar han ut genom fönstret och känner inte igen sig.

"Vart ska vi ens?" frågar han mig och jag flinar till mot honom.

"Vi träna, jag har med mig kläder till dig också oroa dig inte." skrattar jag fram och han gör det samma.

"Jag kommer spöa skiten ur dig." skrattar han fram och jag höjer ögonbrynen mot honom.

"Jasså? Det tror du va?" svarar jag och skrattar samtidigt som jag svänger in till platsen där jag brukar träna.

Vi byter om och går in till den stora lokalen som har massvis med olika träningsredskap för att vi ska kunna träna för just våran livsstil.

Vi kliver upp på den stora mattan tillsammans för att börja med att bara slåss mot varandra. Vi börjar svinga händer och ben mot varandra och även om min lillebror må vara bra på det han gör, så är han inte riktigt så bra som jag är.

Han svingar ett hårt slag mot mig, men jag blockerar det och tar istället tag i hans arm, böjer mig ner och svingar honom över mig så att han landar hårt på den tunna madrassen.

"Helvete." mumlar han för sig själv och jag fnissar till.

"Vänta du bara." säger han och ställer sig upp igen för att fortsätta. Jag får ner honom gång på gång på gång, men han ger sig inte.

Men plötsligt så är det något som går fel, jag börjar tänka mig bort och tappar fokus, vilket ger honom bästa tillfället att fälla mig så att jag flyger åt helvete.

En stund senare går vi båda därifrån blå slagna, men väldigt nöjda. Vi tar oss vidare till skjutbanorna, sätter på ljuddämpare på våra pistoler och börjar skjuta på tavlorna framför oss.

När vi väl är klara med allting så lämnar vi platsen och jag kör Adrian till sitt hotell innan jag själv går hem till mig.