Kapitel 18.

51 1 0
                                    

Caroline körde in på parkeringen och stannade bilen. Jag lossade bältet och klev ur bilen. Med Caroline vid min sida gick vi in i den stora affären.
Efter en stunds gående drog Caroline med mig in i en affär full av olika klänningar. Caroline sprang fram till en hylla där det hängde massvis med klänningar och drog fram en. Den var mint färgad och räckte ungefär ner till knäna, på högra ärmen satt där en turkos roset som var fullt av glitter.
Toppen var full med glitter som lös i lampans strålar.
"What do you think? Can I wear this on your wedding?" Frågade hon och bet sig i läppen. Jag log stort.
"Of course, Caroline. You will look amazing in that dress" svarade jag och la mina händer på hennes. Hon log.
"Thank you" sa hon mjukt och en tår lämnade hennes öga.
"Oh, don't cry" sa jag och torkade bort den ensamma tåren.
"I can't control it. My friend since kids garden is getting married.. I..I am so happy" sa hon och slängde sina armar om mig. Jag la mina armar om hennes midja.
"You will too, it's only take some time. And I'm here until the day I die" sa jag och strök henne över ryggen. Hon släppte greppet om mig och log. Hon torkade tårarna och gick för att köpa klänningen. Kvar stod jag och kollade på klänningar.
Snart kom Caroline med en påse i handen och tittade lyckligt på mig.
"Let's go and buy something for you my friend" sa hon och skrattade till. Jag skrattade och vi lämnade affären. Vi gick vidare till en annan affär där Caroline köpte ett par nya skor. Högklackat såklart.
När vi kollat igenom några affärer bestämde vi oss för att ta en fika.
Caroline beställde en latte och en munk och jag beställde en latte med ett wienerbröd. Vi satte oss ned när vi fått fikan och började prata om bröllopet återigen.
"Are you excited?" Frågade hon och tog en tugga från munken. Jag svalde biten jag just tagit av wienerbrödet.
"Of course I am. Thank you for helping me" svarade jag mjukt. Hon log.
"We're best friends, Bonnie" sa hon. Jag log och tog hennes hand.
"I know but thanks anyway. I thought I've lost both of you"
"Never. I'm nothing without you, Bon. You have always saved me in difficult times! I am the one who should thank YOU" sa hon med ett leende på läpparna.
Jag log och tittade ner i bordet, rörd av de hon just sagt. Stefan hade rätt, hon är en vän alla önskar sig. Även om hon kan vara kaxig är hon den snällaste människan på jorden. Kaxig är en del av henne, alla är kaxiga men på olika sätt. Caroline är kaxig på ett rätt så snällt sätt egentligen eller inte snällt men hon gör det bara när hon blir påhoppad eller blir arg.

The VampiresWhere stories live. Discover now