The Vampires

Kapitel 16

Bonnie's POV*
Jag drog upp dörren och klev in i hallen där skorna stod prydligt längst med väggen. Jag böjde mig ner för att knyta upp mina skor när jag såg några fötter med svarta strumpor framför mig. Jag tittade upp och mötte Klaus med ett stort leende på läpparna.
"Oh, hi. I thought Caroline was here" jag ställde mig upp på fötter igen. Han harklade sig och log nöjt och öppnade munnen.
"She's home but she's in the shower currently" svarade han och log.
"Do you want something?" Frågade han snabbt.
"Tea please" svarade jag och log medan jag följde honom ut i köket.
Jag drog ut en stol från bordet och satte mig mjukt ner på den. Jag tittade på när Klaus värmde lite vatten i micron, han hällde lite socker i det och en te påse innan han räckte mig muggen.
"As you always wants it" sa han och log.
"Thank you" svarade jag och log emot honom innan jag tog en klunk ur det rykande teet. Smaken av blåbär och hallon fastnade på tungan.
"Blueberry, my favorite" sa jag glatt och tittade mot Klaus. Han skrattade till och tittade generat ner i bordet. Jag tog en klunk till som gled lätt nerför strupen.
"Have you talked to Elena?" Frågade Klaus efter ett tag.
"Not since Stefan came back, she has hurt me more than I thought she would" svarade jag snabbt och ställde ner koppen på bordet igen.
"I think she's still in love with him after all" sa han och tittade ner i bordet. Jag såg ner i min halv tomma kopp med te men lyfte snart upp blicken när Caroline kom in stampande i köket.
"Oh, hi Bonnie!" Sa hon och log emot mig.
"Hi" svarade jag och log. Hon gav Klaus en allvarlig blick som sa att han skulle lämna vilken han gjorde. Han sa hejdå och lämnade köket.
"What's up?" Frågade hon och satte sig ned framför mig.
"Nothing, you?" Svarade jag lågt och tog återigen en klunk ur de halv kallna teet.
"Nothing, how are you? You seem so sad" sa hon och la sin hand på min som låg på bordet.
"It's just that Elena may be doing her best to take Stefan back or worse, stop the wedding" sa jag lågt och tittade ner i bordet.

Klaus POV*
"But I'm sure she won't stop the wedding"
"Maybe, you don't know what she's up to"
"But I'm sure she isn't that stupid"
"Hmm..I don't want Stefan to get back to her. I love him"
"I know, Bon. I won't let that happen"
"Thanks"
Tyst lämnade jag vardagsrummet och gick ut i hallen där jag öppnade dörren och lämnade huset.

**
Jag knackade några gånger på dörren och snart drogs den upp och Elena tittade ner på mig.
"Oh, I didn't expect you" sa hon lågt.
"Of course you didn't" sa jag och gick förbi henne in i hallen. Hon stängde dörren efter mig och vände sig mot mig med armarna i kors över bröstet.
"What?" Frågade hon snabbt.
"Do you planning to destroy the wedding?" Frågade jag snabbt och la armarna i kors över bröstet. Hon suckade.
"No, Bonnie is or was my best friend. She hasn't been happy in years so I will let her marry Stefan" berättade hon och slängde med armarna i luften. Jag spände ögonen i hennes.
"The truth please"
"I had plans on destroying it because I love Stefan more than Bonnie will ever do" sa hon och jag suckade. Jag la mina händer på hennes axlar och spände ögonen i henne igen.
"You won't destroy the wedding because you love Stefan and Bonnie is your best friend, you will sit down at the wedding and just be happy for them" sa jag. Jag tog ett steg bakåt och vände mig mot dörren som jag
öppnade och lämnade hallen.

Kapitel 16, dåligt jag veeet. 😭