I tre och en halv timma gick vi omkring och Ashton visade sig de viktiga platserna i hans flockområde men också de mindre viktiga platserna. Jag fick se fältet, en öppen äng stor som en fotbollsplan där flocken tränade eller hade möten och sammankomster på sommrarna. Han berättade lite mer om flockstugan, det fanns tydligen en himla massa rum där inne plus ett stort kök och en matsal. Och han visade mig också hans favoritställe, en bit ut i skogen bredvid en porlande bäck.
"Är det mycket kvar?" frågade jag. Jag hade börjat sacka efter Ashton då han gick snabbare än jag och dessutom aldrig verkade bli trött. Jag däremot hade mjölksyra i benen efter att ha klättrat upp för en sluttning.
"Vadå? Är du trött eller?" flinade han. Jag muttrade några färgglada ord.
"Ja och hungrig."
"Ska vi gå och äta någonstans?" frågade han men jag skakade på huvudet.
"Jag behöver komma hem en stund, jag har lite läxor som ska vara klara nästa vecka och så."
"Du menar näst, nästa vecka? Vi är ju lediga nästa vecka." Jag vände snabbt på huvudet mot honom. Vad sa han?
"Är vi lediga?"
"Se inte så förvånad ut, de pratade ju om det i aulan igår." suckade han och jag fnös. Hur kunde jag missa det? Var det för att jag inte lyssnade eller för att mina tankar var som fastklistrade på att jag var en häxa som kallades för Skogens barn?
"Jaha men jag har annat att fixa också så jag måste hem nu." Ashton kollade trumpet ner på mig.
"Men vi är inte klara än." Jag tvekade en stund och gav honom sedan tio minuter på sig att visa det sista.
"Ashie!" kved en tjej som såg ut att vara lite äldre än mig själv och sprang mot oss. Hon kastade sig rätt in i hans famn och de snurrade runt ett varv. Avundsjuk? Absolut inte....
"Lizzie!" skrattade Ashton och satte ner tjejen på marken. Hon såg bra ut, inte på sättet att hon var snygg men hon var otrolig söt. Tjejen hade tjockt, blont hår med stora lockar och ett hjärtformat ansikte.
"Alice, det här är Liza. Hon är min kusin och barndomskompis." introducerade han. Jag sträckte pinsamt fram handen men hon fångade istället in mig i en riktig björnkram så att jag trodde att jag skulle kvävas.
"Liza." mumlade jag och hon släppte direkt.
"Oj, förlåt Alice- Luna. Jag blir bara så exalterad. Ash har väntat så länge på att hitta sin mate och här dyker du upp! Ni passar så bra tillsammans. Wow dina ögon är verkligen gröna. Nästan lite läskigt faktisk... Du borde nog testa locka ditt hår, det skulle säkert bli jättefint- Inte för att du inte är fin nu men jag tänkte att det vore kul att testa." Liza rantade på en stund helt uppe i sin egna värld tills Ashton harklade sig.
"Lizzie, Alice måste gå nu." sa han och höjde menande på ögonbrynen. Liza stannade i sin rörelse.
"Ja absolut. Men vi måste träffas igen innan jag åker, hej då!" ropade hon samtidigt som hon började gå iväg. Vi stod tysta en stund och jag vände mig mot den blåögda killen framför mig.
"Går hon på något eller är hon alltid så?" frågade jag på skämt och sprack upp i ett leende som smittade av sig på Ashton.
"Hon är bara sådan och har alltid varit." skrattade han.
"Vad menar hon med att vi ska träffas innan hon åker?" frågade jag.
"Hon hälsar bara på, hon åker igen på Måndag. Hon var medlem i denna flocken fram tills dess att hon hittade sin mate i en annan flock." berättade han och jag 'aha':ade för att visa att jag förstod.
أنت تقرأ
Glowing eyes
مستذئب"Detta är Alice Jevik, hon är nyinflyttad till Lupindala. Ta väl hand om henne." sa läraren. Jag kollade ut över klassen och mötte blandade känslor i mina nya klasskompisars blickar. Nyfikenhet, tristess, intresse. Men ett par blå, genomträngande ög...