He's Real [Swe]

He's Real [8]

Kapitel 8

Idag är den första gången i mitt liv jag överväger att skolka på riktigt.

Med tanke på blicken jag fick av Asher igår fruktar jag för mitt liv. Trots risken att bli mördad i skolan väljer jag det före att berätta vad som hände igår för mina föräldrar. Så det finns ingen chans att jag kommer få stanna hemma.

Med en suck plockar jag upp min skolväska från golvet. Resten av min familj har redan åkt så huset är tomt. Hannah kommer förbi vilken minut som helst och plockar upp mig. Jag har inte berättat för dem om min eller Ashers hämnd på varandra men jag tänker berätta allt på vägen.

En bil tutar utanför och jag drar på mig mina converse. Jag låser ytterdörren och vinkar till Hannah och Olivia som sitter i bilen.

På vägen till skolan berättar jag vad som har hänt de senaste dagarna. De skrattar åt Ashers reaktion när han upptäckte min hämnd.

"Jag kan inte fatta att du skrev det." skrattar Hannah. Hon torkar en tår ur ögonvrån. Jag ler triumferande och glömmer bort min oro för ett tag.

"Undrar om han vågar komma till skolan idag." säger Olivia tankfullt. "Han har ett rykte att uppehålla och din hämnd kommer definitivt att sabba den."

Mitt hjärta slår ett dubbelslag. Tänk om han inte kommer? Då behöver jag inte vara rädd för att bli hopknycklad som en plastmugg så fort han kommer inom synhåll.

"Det tvivlar jag på." Hannah kastar en snabb blick på oss innan hon vänder uppmärksamheten tillbaka till vägen. "Så vitt han vet är det bara du och Sandro som har sett ritningen. Jag tror inte att han vill visa sig feg och inte dyka upp. Jag tror att det skulle förstöra hans rykte mer än om han kommer. Kyle och Eric vet säkert vd det här laget också. Och Dash förstås, även om de inte har sett det med egna ögon."

Jag nickar eftertänksamt. Hannah har nog rätt. Om Asher ändå inte kommer kan jag alltid be Dash och Sandro att sprida ett rykte om varför han inte är i skolan... Det kommer absolut att vara värre än sanningen.

Bilen svänger in på skolans parkering och stannar med en smäll. Ingen av oss gör så mycket som att hoppa till av det plötsliga ljudet. Bilen brukar stanna så, som den skräphög den är.

Vi går tillsammans över skolgården och in i skolbyggnaden. Jag sveper med blicken över skolområdet på jakt efter Asher eller någon av de andra. I hemlighet hoppas jag att jag inte ska få syn på Asher alls. Jag fasar inför vad han kommer att göra när han får syn på mig.

Asher har inte dykt upp när det blir lunch. Jag har suttit som på nålar hela dagen och bara väntat på att Asher ska sparka in dörren till klassrummet eller något liknande.

"Slappna av Skye, han kommer inte att döda dig." lugnar Olivia mig. Hon säger det som om hon överdriver när hon sa 'döda mig' men jag tror allvarligt talat att han kommer att göra det. Jag suckar och försöker att slappna av. Maten ligger orörd framför mig på bordet och jag tar upp min gaffel och petar runt på tallriken.

En dörr smälls upp och jag hoppar skrämt till och vänder mig snabbt om. Dash, Sandro, Kyle och Eric kommer gående genom korridoren men inte ett spår av Asher. Än.

"Skye" viskar Sandro i mitt öra när de kommer förbi vårt bord. "Asher verkade rätt arg igår. Han kommer snart, du borde se upp."

Det menar du inte? Mina handflator är hala av svett och jag drar dem nervöst mot mina jeans. Jag nickar kort till tack och Sandro ler uppmuntrade.

"Det var snyggt gjort i alla fall." ropar Dash till mig och ger mig ett leende som jag besvarar. "Skulle inte kunnat göra det bättre själv." skrattar Dash. Det är ett bra beröm om det kommer från Dash. "Fast jag skulle inte ha blivit upptäckt." tillägger han med en blinkning.