He's Real [Swe]

He's Real [1]

Kapitel Ett

Jag sveper med blicken över huvudena på alla elever i korridoren och söker efter några bekanta ansikten. Plötsligt kramar ett par armar mig hårt bakifrån och jag stelnar till av förvåning. Jag vänder snabbt mig om men slappnar genast av igen när jag ser att ägaren till armarna är ingen mindre än Hannah.

"Det var så länge sedan, Skye!" utbrister hon glatt. Hon ler glädjestrålande mot mig och hennes blåa ögon gnistrar. Jag besvarar hennes leende och kramar om henne igen. Om nu en vecka är så länge.

Bakom Hannah står Olivia och väntar tålmodigt på sin tur. Jag ler varmt mot henne och kramar om henne också. Tillsammans går vi bort till ett bord och sätter oss ned för att vänta på att lektionen ska börja.

Det är första dagen på höstterminen. Skolan är alldeles varm och det luktar instängt, som om inte ett enda fönster har varit öppet sedan skolan stängde för sommaren. Vilket inte skulle vara helt omöjligt, med tanke på hygienen på skolan överlag.

Hannah babblar på om saker hon har gjort på sommarlovet och låter oss knappt få en syl i vädret. Jag ger snart upp med att försöka flika in med något i samtalet utan nickar bara åt henne medans hon berättar om det hon har gjort under sommaren. Oliva ger mig en medlidsam blick och vi båda ler åt Hannahs outtröttliga entusiasm.

Hannah börjar att prata om en kille som hon hade träffat på sommarlovet men varken jag eller Olivia fäster så mycket uppmärksamhet vid samtalet. Jag är helt enkelt inte intresserad i killar i en större utsträckning än att uppskatta dem på håll. Olivia är å andra sidan inte intresserad i samtalet för att hon redan har en pojkvän från några månader tillbaka. 

Jag tror att det faktum att Oliva är i ett någorlunda stadigt förhållande stör Hannah på något sätt. Hon gillar att flörta med killar men hon har inte haft något längre förhållande och jag tror att hon är avundsjuk på Olivia för att hon har det. Anledningen till att hon inte kan slå sig ned något längre råkar vara att hon redan har ögonen på någon annan.

Den någon råkar vara Asher Parker. Skolans så kallade badboy. Han hade charmat henne förra året och hon föll pladask för honom, som så många andra tjejer efter henne också gjort. Efter ett väldigt kort förhållande tröttnade han på henne och kastade sedan bort henne som om hon inte var värd någonting. 

Så fort hon hade gråtit klart över deras korta förhållande gick hon tillbaka till att dregla över honom, trots det han hade gjort med henne. Jag förstår mig verkligen inte på henne. Om jag skulle ha blivit så utnyttjad som hon blev skulle jag hatat den skyldige med hela mitt hjärta. Men så tänker inte Hannah och hennes känslor får ta smällen för det.

"Ser ni den söta killen där borta?" frågar Hannah och nickar mot ett gäng av killar en bit bort. "Jag tror att han faktis-" Hannah avbryter sig själv mitt i ett ord och stirrar på någonting bakom mig och Olivia. Vi vänder oss om för att se vad hon tittar på.

När man talar om trollen. Asher och hans gäng har bestämt sig för att göra entré. Det förvånar mig att de är i tid, eller att de ens dyker upp till skolan över huvud taget. Asher går som vanligt i ledningen med Dash troget vid sin sida. Kyle hänger efter dem som en hund viftandes på svansen och Eric lunkar bredvid med tunga steg medans Sandro sveper i bakgrunden som en skugga.

Alla elever stannar upp vid åsynen av dem. Flera tjejer har gjort precis som Hannah: släppt vad de höll på med för att stirra på de inkommande killarna med drömmande blickar och dregel hängande i mungipan. Kanske inte bokstavligen, men ni förstår vad jag menar. Jag och Olivia utbyter en menande blick över huvudet på Hannah, som inte märker någonting. Hon är helt fokuserad på killarna framför oss.