He's Real [Swe]

He's Real [20]

Kapitel 20

En och en halv vecka senare har Sandro fortfarande inte setts till i skolan, vilket jag är glad över. Olivia och Kyle är däremot tillbaka igen. Olivia håller med Hannah och säger att jag inte borde undvika Asher utan att jag borde låta honom förklara. Men jag fortsätter att säga till dem att jag inte tänker göra det så vi har inte kommit vidare på den ämnet.

Det är klart att Asher inte vill ha något med mig att göra nu när han har Natalia så varför skulle jag tvinga honom att prata med mig? Jag har sett dem tillsammans flera gånger i korridoren och jag får titta bort för att inte må illa.

Jag och Lily har träffats ett antal gånger och vi kommer bra överens. Hon förvånar mig hela tiden med att skämta och hon är inte alls som den blyga tjejen som hon verkade vara. Ju bättre jag lär känna henne, desto mer utåtriktad och självsäker verkar hon vara.

Jag har inte berättat för henne något om Sandro för det känns fel av mig att dra in henne i det. Det angår inte henne och hon borde inte oroa sig för det.

Shit nu låter jag precis som Asher.

Okej, jag kanske berättar för henne senare. Det känns inte som en sådan grej man bara hasplar ur sig andra veckan man lär känna personen. Om Sandro kommer tillbaka till skolan berättar jag för henne då men annars känns det rätt så oviktigt.

Lily och jag går ut från matten. Varken Hannah eller Olivia har den lektionen samtidigt så vi möter dem i korridoren. Lily ler till dem båda när de kommer fram till oss men Hannah ger henne bara en svårtolkad blick och Olivia ler blekt mot henne. Jag motstår lusten att himla med ögonen.

Ingen av dem är särskilt glada över mitt val att bli vän med Lily och de visar det ofta. Jag vet inte varför och jag frågar dem inte heller. Jag vill umgås med Lily vare sig de tycker om det eller inte så de får bara stå ut med det. De får berätta för mig vad som stör dem.

Mina tankar spolas snabbt bort när jag ser Asher och Natalia en bit bort. Jag tänker gå bort därifrån som jag brukar göra men något fångar min uppmärksamhet. Först vet jag inte vad jag fastnade för men sedan slår det mig.

Natalia har på sig samma tjocktröja som Asher hade gett mig den kvällen efter festen.

En kall klump lägger sig i magen på mig och jag vänder bort blicken när de börjar kyssas mitt bland alla elever.

Det verkar som om jag inte betydde mycket för Asher då. Innerst inne hade jag hoppats på att han fortfarande brydde sig om mig och ville beskydda mig. Men nu visade det sig att han inte bryr sig ett dugg om mig. Han gav bort just den tjocktröjan till Natalia, han tänkte säker inte ens på vad han gjorde. Nu när Sandro är borta och jag är utom fara struntar han fullständigt i mig.

Mina ögon tåras och jag blinkar bestämt bort dem. Jag tänker inte gråta över honom. Han har aldrig sagt till mig att han bryr sig om mig mer än att han inte ville att jag skulle bli överlämnad till en maffia. Det är bara jag som har inbillat mig att jag betydde mer för honom.

Men alla de gånger han har varit på väg att kyssa dig? Frågar en liten röst inom mig. Hemma hos dig, i städskrubben. Rösten fortsätter att viska anledningar att Asher gillar mig men jag försöker skaka av mig dem.

Inget av det där hade tydligen spelat någon roll för Asher. Jag betydde ingenting. Jag har bara missuppfattat hans signaler. Han kommer säkert inte ens ihåg att han hade gett den till mig.