I Don't Even Know Your Name | Shawn Mendes

30

Sandra's perspektiv:

"Och det var den sista", säger Frida när vi satt upp alla 350 lappar i Stockholms stad.

Vi fick betala till hotellet för att vi använde så mycket papper men det är det värt om det innebär att vi hittar Norah snabbare.

Fridas mobil plingar till och hon tar upp mobilen ur fickan. Hennes kinder blir lätt röda när hon läst meddelandet och jag ler åt henne.

"Vad skrev han?" frågar jag flinandes.
"Va?" frågar hon.
"Ja, var det inte Sebastian?"
"Jaha! Nej det var faktiskt Liam."
"Liam? Vad sa han då?"
"Han sa att vi behövde prata."
"Va? Är det något nytt om Norah?"
"Nej det var om en annan sak som hände."
"Vadå hände? Berätta nu!"
"När han kom hem till mig och berättade att de hade hittat Norahs bil så stannade han kvar en stund och vi såg en film. Sedan när han skulle gå så-"
"Så vadå?" undrar jag.
"Kysste han mig."
"Va?!"

Jag säger det så högt att många människor runt om vänder sig och tittar på mig.

"Ja, jag vet inte varför men jag tror nog bara att han är väldigt sårbar nu efter allt som har hänt och att han råkade göra det."
"Oj..."
"Ja, jag vet."
"Men hur kändes det då? Vi som alltid crushade på honom när vi var yngre."
"Inte så dåligt som det borde ha gjort. Först blev jag chockad och sedan gillade jag det. Men bara för en sekund innan jag insåg att det inte var Sebastian, den enda killen jag ska kyssa."
"Hmmm..."

Jag försöker att se dem två framför mig men det går knappt. Man är inte tillsammans med sin kompis bror, det bara är så.

Vi går till Max och äter för att båda två är jättehungriga. Sedan går vi tillbaka till hotellet för att sova.

Vi sover tillsammans i en stor dubbelsäng. Jag älskar hotellsängar, de har alltid varit skönare än min egen hårda säng där hemma.

Jag scrollar igenom Instagramflödet och sedan går jag in på Twitter. Det första jag möts av är en massa fankonton till Shawn som tweetar om Shawns nya flickvän.

Jag scrollar ner ännu längre och ser en tweet med två bilder.

'This girl has been to all of Shawn's concerts for the past few weeks. I bet it's her!' står det.

Den ena bilden är tagen på ganska långt avstånd men man ser en tjej gå från turnébussarna mot arena. Den andra bilden är tagen inne i arenan från en läktare. Den är ganska mörk men man ser en grupp av människor, bland annat Tiffany som är Shawn's stylist. Bredvid henne står en brunhårig tjej med samma kläder som på den första bilden. Vänta nu, den tröjan känner jag igen...

"Är inte det väldigt likt-" börjar Frida som också tittar på min mobil.
"Norah!" utbrister jag.

~

3 dagar senare

Norah's perspektiv:

"See you later baby", säger Shawn och kramar mig innan han går för att göra sig redo inför kvällens konsert i Omaha.

Jag vet inte vart varken Andrew eller Tiffany är så jag går ensam för att ställa mig i publiken. Jag har tittat på alla konserter sedan jag kom hit trots att jag ibland fått göra det ensam. Eller ensam skulle jag inte säga, det är ju flera tusen andra där men jag menar utan Tiffany, Andrew eller någon annan från hans team.

Det finns en avskild del av läktaren för Shawns familj, vänner och kollegor men jag väljer att ställa mig på parkettplatserna när jag är själv för att inte dra åt mig uppmärksamhet. Jag ser också till att inte ha mitt backstage-band på mig.

Arenan har redan fyllts när jag kommer dit och Charlie är mitt uppe i sin andra låt. Jag ställer mig längst bak.

När Charlie är färdig och har gått av scenen lägger jag märke till att ett par tjejer som står några meter framför tittar bak på mig. De börjar viska och det är väldigt tydligt att de pratar om mig. Jag försöker att inte bry mig.

En halvtimme senare fylls arenan med skrik igen när Shawn dyker upp på scenen.

Jag njuter av varenda ord han sjunger, som vanligt. Han är en naturbegåvning.

När det är dags för honom att byta scen en stund hör jag hur tjejerna framför börjar prata om mig igen, eller snarare skrika för att höra varandra.

"Do you really think it's her? I mean we're talking about Shawn. He could get any girl. Why would he choose her?" skriker den ena, antagligen omedveten om att jag står precis bakom.

Jag vet inte riktigt hur de kan känna igen mig. Finns det bilder på mig och Shawn tillsammans? Det kan det väl inte göra?

"I don't know. She's not even pretty and definitely not good enough for him." svarar den andra.

Deras ord tar hårt på mig eftersom det är precis så jag tänkt sedan vi träffades första gången. Jag känner hur mina ögon fylls av tårar och hur mycket jag än försöker så kan jag inte hålla dem inne.

Jag vänder mig om för att de inte ska se att jag gråter. Precis då kommer Shawn gåendes med fyra vakter runt sig som ska ta honom till den lilla scenen. Han kommer gå förbi mig.

Snabbt torkar jag bort tårarna från ansiktet och får då ögonkontakt med honom. Han ser direkt bekymrad ut och saktar ner farten.

"Are you okay?" ropar han och tittar oroligt på mig, nästan som om vi var ensamma.

Jag nickar till svar och ler svagt mot honom innan vakterna får honom att fortsätta gå.

När jag vänder mig om igen står i princip alla som befinner sig runt mig och stirrar. Jag blir väldigt obekväm men pustar ut när Shawn börjar prata uppe på scenen och får allas uppmärksamhet igen.

Jag börjar gå eftersom jag inte känner för att vara kvar runt de människorna men innan jag hinner därifrån blir jag stoppad av någon. Jag vänder mig hastigt om och håller på att tappa hakan när jag ser vem som håller i min arm. Frida. Och bredvid henne står Sandra.

______________

Vad tycker ni so far? <3