Kapitel 14

2.5K 38 14
                                    

Efter att vi ätit upp plockar vi ihop resterna, Erik erbjuder sig att diska så jag och Saga går ut för att slänga kartongerna.

Vi går tysta ner för trappan och när vi kommer ut ser Saga frågande på mig.

"Vad?" frågar jag och rynkar pannan.

"Är det något mellan dig och Erik?"

"Va? Nej, vi pluggar ihop, hurså?"

"Tänkte bara, vad vet du om honom?"

"Inte vidare mycket om det du menar." säger jag roat.

"Jag menar inget speciellt, bara vad du vet i allmänhet." protesterar hon.

"Säkert, är du intresserad?"

"Men sluta, jag är bara nyfiken."

"Okej, nej jag vet inte så mycket egentligen, han är 23 år och kommer från Stockholm. Vi pluggar ihop och pratar mest om veterinärgrejer. Jag har ju bara känt honom sedan i måndags."

"Okej, för ni verkar väldigt tajta."

"Ja, men som du säkert märkt, två sekunder så är han bästa vän med alla i rummet." säger jag med ett skratt.

Hon skrattar till och nickar när vi kommer fram till sopboden. När vi är klara stänger jag dörren och ser en svart bil rulla in på parkeringen. Jag känner hur hjärtat hoppar över ett slag för jag vet vems bil det är. Adrian!

Fötterna är som fastfrusna i backen när jag ser honom gå över parkeringen, rakt mot oss.

"Kommer du?" frågar Saga som redan är framme vid porten.

Jag vänder mig om och börjar gå, jag vill springa men det skulle vara att skämma ut sig till max.

"Lina!" hör jag Adrian ropa så jag stannar automatiskt och vänder mig mot honom igen.

Med långa steg och ett bländande leende är han framme hos mig på nolltid.

"Skulle inte du på fest?" frågar han roat och blickar ner över mina slitna mjukiskläder.

"Jo, jag menar vi ska snart åka."

"Vi? Du och den där killen?" frågar han och jag ser hur han biter ihop käkarna.

"Ja, Erik, vi pluggar ihop, han ska också bli veterinär." säger jag snabbt.

"Så... ni är bara kompisar?"

"Öh, va? Ja det är vi, hurså?"

Han tittar mig djupt i ögonen och ler, jag känner hur jag nästan kippar efter luft när hettan sprider sig i kroppen på mig. Varför frågar han ens en sådan sak?

Innan jag hinner tänka mer känner jag hur han pressar sina läppar mot mig. Jag blir så överrumplad att jag flämtar till i hans mun. Han pressar sin tunga mot mina läppar för att jag ska släppa in honom. Jag känner hur jag faller rakt in i honom och han tar ett stadigt grepp runt min midja.

Han fördjupar kyssen och det är allt jag någonsin kunnat drömma om, och så mycket mer... Jag har kysst killar förut men aldrig någon som utstrålar en sådan passion av en enda kyss.

Jag tar ett stadigt tag om hans axlar innan jag slänger armarna om halsen på honom. Jag är så nära honom nu att jag känner hur hans stånd pressas mot min mage och jag kan inte hjälpa att jag stönar mot hans mun, jag vill bara ha mer.

Han för sin hand mot min rumpa och kramar lätt, det känns så skönt, det är länge sedan jag var såhär intim med en kille, för länge...

Jag slås av tanken, herregud, vi står mitt på gårdsplanen. Vem som helst kan komma!

Jag släpper motvilligt hans läppar och tar ett steg tillbaka. Det är knappt så att jag känner mina ben längre.

Jag harklar mig men vågar inte möta hans blick, inte än. Han släpper sakta taget om mig och för handen upp till min haka och vänder upp mitt ansikte mot honom.

Han kysser mig lätt och blinker, det känns som om jag ska svimma här och nu.

Jag tar mig samman och backar ytterligare ett steg, jag måste komma bort från honom innan jag gör något jag skulle ångra, det vill säga, ha sex med honom här och nu. Det bultar redan så hårt mellan mina ben och jag vill bara få spänningen att släppa... Jag blundar och tar ett djupt andetag innan jag möter hans blick igen.

"Jag måste gå." viskar jag fram när jag vänder mig om och börjar gå mot porten.

"Ha en trevlig kväll Lina." säger han hest och släpper mig inte med blicken där han står kvar och sätter ner händerna i fickorna.

Jag nickar innan jag försvinner in i trapphuset. Jag vet inte hur jag ska bära mig åt för att ta mig upp för alla trappor. Jag lutar handen mot väggen och tar ett djupt andetag. Det här löste inte alls mina problem med att sluta tänka på honom. Det är nog det enda jag kommer att göra från och med nu. Hans mun, hans hetta, hans ljuva löften om mer...

Jag skyndar mig upp för trappan så gott det går, jag behöver bara få vara själv en sekund. När jag kommer in i hallen stänger jag dörren tyst och lutar mig mot dörren. Åh Adrian, tänker jag när jag sluter ögonen.

"Vad ville Adrian?" ropar Saga innan hon kommer ut till hallen.

Jag öppnar ögonen igen och tar ett djupt andetag.

"Vad har hänt?" flämtar hon och kommer fram till mig. Även Elin och Erik kommer ut till hallen och tittar frågande på mig. Typiskt...

"Inget har hänt." mumlar jag och tar av mig skorna.

Alla tre står som frågetecken så jag rynkar pannan och skakar på huvudet.

"Jag ser ju att det är något, berätta!"

"Inget speciellt, jag lovar!" säger jag och försöker låta övertygande. Speciellt skulle inte ens vara en rättvis beskrivning. Det var helt magiskt...

"Han kysste dig." säger Erik roat och lutar axeln mot väggen.

"Va?! Allvarligt, gjorde han det?" flämtar Saga och spärrar upp ögonen.

"Hur kunde du veta det?" frågar jag Erik förvånat.

"Det syns på dig, du blossar om kinderna och om du inte har använt botox för typ två minuter sedan så måste det vara en kyss, och med tanke på hur dina läppar ser ut måste det ha varit en jävligt het kyss."

Jag kan inte hjälpa att jag brister ut i skratt och skakar på huvudet.

"Okej, han kysste mig." säger jag och håller upp oskyldigt upp händerna.

Dom står fortfarande och ser frågande på mig, jag vet att dom vill veta mer men hur ska jag ens kunna förklara att det är den bästa kyss jag fått i hela mitt liv.

"Hallå! Berätta mer då!" säger Elin ivrigt.

"Nej, nu ska vi göra oss i ordning för att dra på fest." säger jag roat när jag tränger mig förbi dom och hör hur dom suckar.

Jag skyndar mig in på mitt rum och byter om till ett par jeans och ett linne. Jag borstar håret och lockar lite längst ner i topparna. Sminkningen går rätt fort, jag är inte den som spenderar timmar framför spegeln.

När jag är nöjd snurrar jag runt framför spegeln innan jag tar upp en liten väska och packar ner det viktigaste innan jag går ut till dom andra igen.

"Jävlar vad snygg du är!" säger Erik och reser sig upp ur soffan.

"Tack, är du redo?" frågar jag medan jag dubbelkollar så att jag har med mig allt jag behöver.

"Absolut!"

Vi tar med oss drickat ut till hallen och jag tar på mig ett par av mina lite finare skor med kilklack.

"Ha så kul ikväll nu." säger Saga och blinkar innan hon kramar om mig och sedan Erik.

"Tack, det blir säkert bra." säger jag och ler innan vi går ut genom dörren.

Drömmar eller verklighetWhere stories live. Discover now