Drömmar eller verklighet

Kapitel 35

Med ivriga steg går jag mot parken. Solen värmer fast vindarna biter lite i kinderna. Jag tar upp mobilen och ser att jag är lite tidig, men det är nog lika bra... då hinner jag lugna nerverna lite innan vi ska träffas.

Jag vet inte varför jag känner mig så nervös, vi ska bara träffas och äta lite frukost i parken och säkert leka lite med Brutus, det är ju inget märkvärdigt med det. Men kroppen och hjärnan reagerar på ett helt annat sätt. Jag ser verkligen fram emot det här och jag känner hur det fladdrar till i magen bara av att tänka på det.

När jag når ena sidan av parken stannar jag och tar ett djupt andetag. Det är verkligen en perfekt höstdag för en stund i parken. Det är redan en blandning av äldre människor och barnfamiljer som har hittat hit. Det ser nästan ut som en helt annan plats än sist jag var här, då var allt så stilla och tyst medan nu är parken full av liv.

Jag går längs dom grusklädda gångarna i lugn takt, det är fortfarande 10 minuter kvar innan vi ska träffas.

Jag går förbi bänken där jag satt senast och ler för mig själv innan jag går vidare längre bort mot gläntan. Ju närmare platsen jag kommer desto mer pirrar det i magen.

När jag kommer fram till platsen vi bestämt att vi ska träffas på stannar jag och ser mig omkring. Jag för handen mot pannan och skyggar för solen när jag blickar bort mot den sida av parken vi gick förra gången, jag antar att han bor åt det hållet...

Efter en stund får jag syn på Brutus som sliter och drar medan Johannes försöker hålla honom i styr och få med sig packningen. Jag kan inte hjälpa att jag skrattar till, hela scenen ser ut som ett cirkusnummer.

Jag lätta steg går jag fram för att möta dom och så fort Brutus får syn på mig skäller han och rycker till så Johannes helt tappar kopplet. Jag ser hur han sätter fart i full galopp mot mig så jag ropar på honom så han ökar farten. När han kommer fram till mig hoppar han och stuttsar ihop med glada skall.

Jag sätter mig på huk och han slickar mig över hela ansiktet när jag kliar honom bakom örat.

"Hej Bruturs, det är roligt att träffa dig med." säger jag med ett skratt när han ålar och kråmar sig framför mig tills han tillslut lägger sig så att jag kan klia honom på magen.

Jag sitter fortfarande på huk när Johannes kommer fram till mig med ett leende på läpparna.

"Får inte jag samma välkomnande?" frågar han glatt när jag reser mig upp.

Jag ler och känner mig aningen generad när jag ger honom en kram och faller direkt i kontakt med hans underbara kropp, där jag passar perfekt...

Jag släpper greppet, något motvilligt, och ser ner på allt han har med sig.

"Det är väldigt trevligt att träffa dig med, vill du att jag ska ta något?" säger jag och nickar mot påsarna.

"Det går bra, men du kan få ta Brutus, det är så mycket folk här idag så jag vågar inte släppa lös honom nu direkt."

Jag nickar och tar kopplet. Brutus går bredvid mig, säkert finare än någonsin, när vi går bort mot ett ställe där vi kan vara lite mer ifred vilket får mig att le ännu mer.

"Vilken härlig dag, vi hade vädret med oss." säger jag och blickar upp mot solen när vi har stannat.

"Jag tror på ödet." säger han glatt när han breder ut en filt som vi kan sitta på.

Det är så pass varmt ute i solen att jag tar av mig skorna innan jag sätter mig ner på filten, med Brutus precis bredvid mig.

"Gud så härligt." suckar jag nöjt när Johannes sätter sig bredvid mig och jag känner genast hur pulsen ökar.

"Hoppas det ska smaka med, jag vet ju inte vad du gillar så jag tog med lite av varje."

Han plockar fram kaffe, två smörgåsar, juice, lite olika frukter och varsin pastasallad. Jag känner hur det vattnas i munnen och vill ha allt ihop!

"Herregud, så mycket gott, jag blir så hungrig av att bara se allt det här." säger jag drömskt.

"Det är bra, bara ta vad du vill ha."

Jag hugger direkt en av smörgåsarna och kaffe, jag hade ingen aning om att jag var så hungrig, men första tuggan ihop med kaffe får hela min mage att sjunga.

"Så, hur mår du idag? Bakis?" frågar han när han tar den andra smörgåsen.

"Faktiskt inte så mycket som jag förtjänar, men man är ju lite trött, det blev rätt sent... Tror inte jag somnade innan 4. Du då?"

"Jag hade sjukt ont i skallen när jag vaknade, men det är väl det som är bra med att ha hund, jag måste gå ut och rasta honom så det släppte rätt fort."

"Ja, jag kan tänka mig att allt har sina för och nackdelar."

Vi fortsätter äta under tystnad och jag tittar ut över parken. Brutus buffar på min arm och jag lutar mig lite lätt mot honom.

"Tyvärr killen, du får inte den här, jag är för hungrig." säger jag och håller bort smörgåsen. Jag tycker mig nästan se en besviken glimt i hans ögon när han lägger sig ner och suckar.

"Jag glömde säga det, han är också världens tiggare, jag vet inte vad jag har gjort för fel men han har nog alla brister en hund kan ha." säger han roat och smuttar på kaffet.

"Det tror jag inte, han är nog som vilken annan hund som helst... jag gillar honom."

"Han gillar dig med..."

Jag möter hans blick och ler fast jag biter mig själv lite i läppen. Man kan verkligen drunkna i hans mörka skimrande ögon. Han flyttar sig lite närmare mig och lutar sig tillbaka på ena armbågen.

"Du är så vacker, jag kunde inte sluta tänka på dig igår..." mumlar han och börjar leka lite med mitt hår.

Jag vänder mig mer mot honom tills våra blickar möts igen och jag kan inte låta bli att luta mig fram mot honom, hela ögonblicket känns så magiskt, någon av oss måste bara ta första steget. Han fortsätter se mig i ögonen tills han för blicken ner mot mina läppar. Jag drar in en skakigt andetag när han ser upp till mina ögon igen.

Han för upp ena handen och stryker mig på kinden innan han för handen vidare till min nacke och drar mig mot honom tills våra läppar möts. Jag faller handfallen mot honom och öppnar mig totalt när hans tunga letar sig in i min mun. Jag möter honom med en flämtning och lägger mig halvt ovanpå honom.

Han stryker sin hand över min rygg och det får mig att pressa mig ännu närmare honom. Hans mjuka läppar är så förföriska att det finns bara här och nu.

Jag för upp min hand och kör fingrarna igenom hans hår när han rullar över så han ligger nästan helt ovanpå mig. Jag kan känna alla hans hårda muskler som pressar sig mot mig och jag stönar lätt i hans mun när jag känner hans växande stånd komma i kontakt med min ömmaste punkt. Jag pressar mig upp mot honom, vill bara känna mer när vi båda rycker till av att Brutus skäller.

Vi tittar upp mot honom där han står med en pinne i munnen och viftar på svansen. Jag kan inte hjälpa att jag skrattar till och lägger ner huvudet igen på filten.

"Bra tajming..." mumlar hans hest och ser in i mina ögon, fortfarande liggandes halvt över mig.