Drömmar eller verklighet

Epilog 2

"Godmorgon, hennes kungliga höghet, prinsessan Alicia." säger Johan, en av våra djurvårdare när vi kliver i på kliniken.

Alicia skiner upp som alltid och gör en så graciös nigning att man skulle kunna tro att hon vore en riktig prinsessa, fast det tror hon nog att hon är för alla här på kliniken behandlar henne som en.

"Godmorgon prins Johan." säger hon glatt och slår armarna om halsen på honom så han lyfter upp henne och snurrar några varv så hon tjuter av glädje.

Jag är glad att hon har så många manliga förebilder i hennes liv, det betyder så mycket för henne. Jag ler åt hela scenen och fortsätter hälsa på alla mina kollegor innan jag går in på mitt kontor och slår igång datorn så att dagen nu kan starta på riktigt.

Jag sitter alltid kvar och ser när datorn slår igång och möts av en bild på skärmen som föreställer när jag, Alicia och Erik var på semester på Gotland för två år sedan.

Det som slår mig är hur fort tiden går. När jag ser henne idag så är det knappt att jag kommer ihåg hur liten hon faktiskt har varit. Hon har varit en så naturlig del av våra liv sedan första sekunden hon såg dagens ljus.

Jag slår igång alla mina program och bläddrar igenom dagens schema, jag har bara två vaccinationer så vi får väl se vad som kommer att dyka upp. Det är mycket nu under sommaren med olika bett eller sår så det lär säkert bli en hel del av det.

"Mamma..." säger Alicia och lutar sig mot skrivbordskanten när jag vänder mig om mot henne.

"Vad är det?" frågar jag och lutar mig tillbaka i stolen.

"När kommer Misse?"

"Vi ska se..." börjar jag och öppnar kalendern.

"Han kommer in klockan elva." fortsätter jag och vänder mig tillbaka mor henne.

"Men..." börjar hon försiktigt och vrider lite på sig.

"Vad tänker du på?" frågad jag och lyfter upp henne i mitt knä och pussar henne på kinden så hon bara skrattar.

"Jag vill att han ska komma nu!" fnissar hon och slår armarna om halsen på mig.

"Han är här snabbare än du tror, gå och se vad Erik gör eller Johan behöver kanske din hjälp med dom andra djuren som har sovit över här."

"Mamma..." börjar hon men borrar ner sitt lilla ansikte vid min hals

"Ja?"

"Jag är kär i Johan, han är min prins." viskar hon och fnissar och jag känner hur jag blir varm i hjärtat.

"Han är nog kär i dig med, prinsessan Alicia, men gå nu och kolla vad dom gör, mamma måste jobba lite nu."

Hon hoppar ner och skuttar ut genom dörren. Med ett stort leende vänder jag mig om mot datorn igen.

Utan att jag vet ordet av så har förmiddagen passerat och jag har fått gjort det jag behövde göra med några korta avbrott i form av en bruten klo hos en labrador och en liten tax med klåda, en ovanligt lugn förmiddag men det är jag glad för när det finns mycket annat man också måste hinna med.

"Misse har kommit!" hör jag Alicia ropa ute i korridoren.

"Älskling! Tänk på att inte skrika, djuren kan bli rädda då!" ropar jag.

"Men mamma, det är ju du som skriker." säger hon roat och fnissar när hon sticker in huvudet i dörröppningen innan hon springer vidare.

Jag skrattar och skakar på huvudet, alltså den ungen!