Friends with benefits {m.g}

"Ikke kile meg!"

Jag slog trött upp mina ögonlock och håller nästan på att trilla ur sängen av rädsla när jag inser att Marcus ligger en centimeter ifrån mig och snarkar men jag lyckades hålla mig uppe. Han la då sin arm runt mig och pressade mig närmre honom. Hans varma kropp gjorde även min varm och jag borrade in mitt ansikte i vecket i hans hals där jag lämnade en mjuk kyss. Han grymtade då till och hårdnade greppet om mig.

E: "Marcus vi måste gå upp snart" sa jag och han mumlade något tyst innan han placerade sin haka på mitt huvud. Jag log tyst för mig själv samtidigt som jag såg ner på Marcus mage. Av rena reflexer drar jag mina naglar över den och biter mig löst i läppen när jag ser de små lila märkena jag var anledningen bakom vilket får Marcus att löst rycka till innan han placerar en hand där jag dragit mina naglar samtidigt som han fnissar.

M: "Ikke kile meg!" Sa han och ser ner på mig. Jag ler lätt. Han var så gullig där han låg och kollade allvarligt på mig, görandes allt han kunde för att inte börja skratta. Vilket inte blir så lyckat då han fort brister ut och pussar mig i pannan innan han hastigt reser sig upp. 

M: "Jentami... kan du gi meg mine bukser?" Säger han sedan när jag rest mig upp och pekar på stolen som stod vid det bruna skrivbordet. Jag nickar och lyfter försiktigt på kläderna som låg i högen innan jag till slut hittade hans jeans som jag räckte honom innan jag tog hans vita hoodie och la den på sängen då jag visste att han skulle välja att ha den också. Själv letade jag mig fram till min stora blåa resväska innan jag började titta efter ett par sköna kläder att ha på flygplanet som skulle ta oss till Greklands huvudstad Aten. Jag suckade tyst när jag upptäckte att min hoodie fått en fläck och jag la irriterat tillbaka den i väskan. Jag tog upp mina svarta yogabyxor som jag lätt drog på mig innan jag kollade efter en fin tröja jag kunde ha till den. Frustrerat reste jag mig upp när jag inte hittade någon och ställde mig framför Marcus.

E: "Marcuuuuuus....." sa jag och drog länge ut på u:et vilket fick honom att se upp med ett ögonbryn höjt. Visandes på att han visste exakt vad jag ville där jag stod i byxor och bara bh.

M: "Se i posen min, du kan ta den rosa "I'm lost"-hoodien" sa han och puttade sin väska mot mig vilket fick ett leende att spridas på mina läppar. Jag böjde mig då ner och letade i väskan efter minsta lilla rosa. Jag skulle just ta hoodien när jag känner en hand som klämmer till på min rumpa och överraskat piper jag till och vänder mig om. Marcus hade oskyldigt vänt sig om och drog på sig den vita tröjan han skulle ha under hoodien. Ett dovt skratt lämnar mig då och jag plockar upp hoodien och reser mig upp. Därefter går jag in på toaletten med tänderna som huggit tag i min läpp och tog fram min eltandborste. Kort efteråt känner jag andetag (ni vet genom näsan) mot min nacke och jag trycker upp axeln i rena reflexer vilket fick Marcus att hastigt gå till andra sidan och upprepar sin handling vilket får mig att drastiskt vända mig om och knuffa till honom lätt.

E: "Det kittlas!" Säger jag och sköljer av min tandborste. Innan jag drar på mig hoodien och lämnar badrummet till killen som fixade sitt hår. Vi skulle lämna hotellet och åka mot flygplatsen när som helst och jag väntade bara på att Martinus skulle komma och banka på dörren. I samma sekund hördes tre lätta knackningar på dörren vilket automatiskt fick mina mungipor att pressas uppåt.

E: "När man talar om trollen" sa jag fnissande till mig själv och gick mot dörren. Jag öppnade den men möttes till min förvåning inte av en nästintill kopia av min bästis. Utan bakom dörren stod lilla Emma och kollade glatt upp på mig.

E: "Ska vi ner till lobbyn?" Sa jag och drog handen genom mitt hår.

Em: "Ja, og pappa sa at vi må skynde oss litt" sa hon och log stort. Som svar nickade jag och vände sedan om för att packa ihop mina saker.

M: "Emma! Vent litt!" Ropade Marcus inifrån badrummet och Emma stannade genast upp där hon var på väg att springa till trappan. Snart var hon tillbaka och jag började lägga ner mina kläder i väskan medan Marcus pratade med Emma. Om vad vet jag inte. Vad jag visste nu var att vi skulle flyga igen, och det var jag inte särskilt taggad på.

~~~
Okej det blev ett ganska kort och händelselöst kapitel. Men nu känner jag att vi kan ha den här tävlingen jag pratade om.
Okej så jag kommer lotta ut en vinnare, allt ni behöver göra är att kommentera namn,hårfärg,ögonfärg och varför du vill vinna (för extra chans kan du rösta på alla kapitlen i boken:)) personen som vinner kommer att få vara i boken och en av killarna kommer att få intresse för dig. Vem av dem får du se sen;)
MillaParmsten du får också vara med och tävla;))

Hoppas ni gillar kapitlet trots att det sög:)
Kommentera & Röstaaaaa