Friends with benefits {m.g}

"That's what she said"

Jag klev ut ur bilen. Min rygg hade blivit stel under de senaste 7 timmarna vi åkt än så länge och jag skyndade mig in på toaletten medan pappa tankade. Marcus och Ellie gick in mot den lilla affären för at köpa någon dricka eller så och undrade om jag ville ha något. När jag varit på toan kom jag ut och fick nästan en hjärtattack när jag märkte kanske sju skrikande tjejer som stod utanför. Det högg till i huvudet och jag insåg att Iprenen gått ur min kropp. Tjejerna bad om att få ta bilder och då jag inte ville säga nej fick jag ta ett antal bilder som såg förjävliga ut.

Fan: "Hvor er Ellie og Marcus?" Sa ett av fanen nyfiket som jag inte kunde låta bli att undra om jag sett förut. Jag rycker på axlarna och inser att jag faktiskt inte vet, de var inte ute ännu och i butiken syntes de inte till. Fansen sjönk ihop en aning, speciellt hon som frågat.

M: "Noen som leter etter meg?" Sa då plötsligt Marcus bakifrån mig och tjejerna skriker till igen. Till min förvåning springer dock alla förbi Marcus och bort mot Ellie som hamnat någon meter bakom. Marcus har snabbt omfamnat henne och verkar kolla om hon är okej innan med tanke på att hon bilar och sedan får gå fram till de förundrade fansen.

E: "OMG det är ju Noelle!!" Sa hon plötsligt och slog ut med armarna. Hon kramade om den bekanta flickan och jag tänker efter. Noelle?

T: "Hvem?" Sa jag och drog ihop mina ögonbryn. Ellie rullar sina ögon långt bak i huvudet och ber sarkastiskt om ursäkt till tjejen och skyller på att ingen av mig eller Marcus någonsin kan komma ihåg något.

E: "Tjejen vi träffade på flygplatsen i Trondheim när vi kom hem från Thailand!!" Sa hon då och jag drog ihop ögonbrynen igen. Hur fan kom hon ihåg det.

E: "Så du bor här egentligen?" Frågade Ellie flickan som då skakade på huvudet. Mitt intresse flöt iväg och fastnade istället ofrivilligt på Ellies bröst som blivit större då hon nu var gravid. Efter ett tag kom jag på mig med att ha stirrat eftersom trycket kändes mot jeansen och fort vänder jag mig om. Jag tar några djupa andetag innan jag sedan sätter av mot bilen igen.

Efter att ha satt mig i bilen to jag planlöst upp min mobil och fick genast ett leende på läpparna när jag såg smsen jag fått.

Josefin🙄😝

What's up asshat?

Rly? Asshat var det beste du
kunne komme med?

Japp, du är en rövhatt nämligen

Wow, det gjorde vondt Josefin:(

Neida sluta vara så barnslig

Fuck yooou

U lööööv me

🙄🙄

Leendet sitter kvar som fastklistrat på mina läppar när jag släcker min telefon och till och med gör att Ellie undrar vad som hänt när hon hoppar in i bilen.

T: "Nei ikke noe" sa jag bara och ryckte på axlarna. Ska jag vara ärlig visste jag inte riktigt heller. Men Josefins egentligen oviktiga sms hade fort fått mig på andra tankar och utan problem gjort mig mycket gladare. Bilen började rulla igen och ännu tre timmar återstod innan vi nådde flygplatsen.

*

Ellies perspektiv
Trött slog jag mig ner på en av mittenplatserna i flygplanet med Marcus bredvid mig vid gången. Utan någon tvekan la jag mig i hans knä och slöt mina ögon. Att gå upp så pass tidigt var aldrig något jag skulle vänja mig vid och min hjärna hade under den senaste timmen hade bara blivit som en mosig klump. Det dröjde inte länge innan jag somnade, men vaknade fort igen av att flygplanet skumpade iväg över landningsbanan för att lyfta. Jag la armen om mina bröst som på grund av min dåliga bh studsade och gjorde ont. Marcus fick då genast en bula under mitt huvud och jag öppnade sakta mina ögon och så trött upp på Marcus.