Lögnernas väv - Häxmästarens Arv Del 3 🇸🇪

Kap.9 Lektion

”När en vampyr biter en människa tömmer han eller hon bara sitt offer på blod. Men om vampyren slutar precis innan människan hjärta slutar slå och sedan ger människan lite av sitt eget blod så för de vidare både smittan som gör dem till vampyrer och magin som håller dem vid liv. Blodet skapar förvandlingen och magin förevigar personen.
Här har vi Amadeus som ett exempel. Han tog tillvara magin, vilket hindrar honom från att åldras. Men han lät blodet förbrännas och blev på så sätt inte en vampyr själv. Men både magin och blodet finns i vampyrens hjärta. Det krävs båda för att bli odödlig.
När du pålar en vampyr så petar du hål på hjärtat. Ett svärd låter blodet läcka ut i vampyrens kropp. Det är smärtsamt och det skadar vampyren, men de dör inte av det. Magin finns kvar.
Vad skillnaden mellan trä och metall är att metallen inte kan absorbera något. Träet däremot absorberar både blodet och magin. Blod kan ta en stund för trä att dra åt sig, men magi suger trä i sig på bråkdelen av en sekund.
Du kanske redan vet att de som behöver använda sig av trollstavar och trollspön har dessa i trä?
Trä kan lagra magi och absorbera den. Ser du nu sambandet i pålandet av en vampyr?”
Amber nickade bara.
Hon var så fängslad av den information som Gerard kunde ge henne. Hon undrade hur många som visste lika mycket som han.
Inte många förmodligen.

”Jag kan klargöra för dig redan nu att jag inte håller några läxförhör efter mina lektioner. Jag sitter på ovärderliga kunskaper och hur du tar till vara informationen är din ensak. Jag förlorar inget på om du så skulle sova på mina lektioner. Jag har skrivit ner allt jag kan i mina böcker, så jag oroar mig inte för att kunna föra kunskapen vidare heller. Men nu återgår vi till fördjupningen i ämnena.
Vet du varför silver dödar en varulv?”
Amber skakade på huvudet igen.
Hon fick sedan veta att silvret fick varulvens blod att koka. Silvret angrep smittan i varulven och fick kroppen att reagera med feber, men processen gick så snabbt att det inte tog stopp. Febern steg till den grad att kroppen inte kunde hantera det och helt enkelt kokade sig själv till döds. Därför kunde man döda en ulv genom att bara sticka en silvernål i foten på den.
Men effektivaste sättet var utan tvekan att skjuta en silverkula i hjärtat eller i huvudet på ulven.
Gerard var imponerad över att Amber lyckats döda en vargulv, men det nämnde han bara i förbifarten. Han förklarade också att en varulv reagerade på nästan samma sätt som en vampyr på att bli pålad och av samma anledning. Därför kunde vampyrer också vara känsliga för silver.
Magi var den gemensamma nämnaren.
Magi fanns i alla övernaturliga varelser, men hur man hanterade dem kunde vara olika. Trä bet på de flesta, men eftersom magi kunde förvaras var som helst så var det inte alltid säkert att magin satt i hjärtat.
Det slog Amber att Gerard med all säkerhet tagit reda på detta själv och tanken på hur han gjort det skrämde henne. Han var mycket utförlig i sin redogörelse på var magin kunde finnas i olika varelser och Amber kunde nästan se framför sig hur han experimenterat sig fram till den kunskapen.
Samtidigt lyssnade hon uppmärksamt på allt han sa, för all kunskap han hade var trots allt värdefull.

Till slut avrundade han lektionen och sa precis det Amber varit rädd för att han skulle säga.
”Nu avslutar vi nog det hela med en tur i källaren”, sa han och reste sig.
Amber rös knappt märkbart innan hon reste sig och följde efter Gerard.
”Jag har mina mest intressanta studieobjekt i den nedre källaren. Vissa av dem skulle en forskare ge sin högra hand för.”

Gerard skröt om hur farliga och svåråtkomliga hans objekt var hela vägen ner till övre källaren, men han nämnde aldrig något exempel på vad han hade där nere.
När de kom till dörren som ledde ner till nedre källaren stannade Gerard och vände sig till henne.
”Det jag har här nere kan vara chockerande och de kan påverka dig lite om du inte är beredd på det. Jag tänker be dig att inte röra något och inte gå för nära någon av dörrarna.”
Han såg skarpt på henne och Amber nickade genast.
Röra något? Vad i hela friden skulle hon kunna få för sig att röra vid? Hon skulle förmodligen stå stel som en pinne mitt i korridoren där nere, om det nu fanns någon korridor. Var det ett stort rum skulle hon stå mitt i rummet med armarna om sig själv.