Kapitel 35

1.7K 68 100
                                    


Klockan var fortfarande tidigt på morgonen, det hade varit omöjligt att somna om efter jag slog upp ögonen redan klockan fyra den morgonen. Jag hade gett upp redan efter en kort stund och istället legat och beundrat den vackra, inte fullt mänskliga varelse som legat så lugnt och obekymrat bredvid mig och sovit i sängen. Hans mörka ostyriga hår hade blivit några centimeter längre, vilket jag inte lagt märke till för ens då. Den ensamma, lite halv vågiga slingan nådde ner till hans mörka ögonbryn. Med baksidan av mina fingrar hade jag smekt honom över kinden och skäggstubben stack lite lätt mot min hud, vilket hade fått honom att vakna till.

Hans sömniga isblå ögon hade sett på mig och jag gav honom ett leende. Det hade inte varit meningen att väcka honom.

"Är det något fel babe?" Frågade han med raspig nyvaken röst samtidigt som han försiktigt fångade min haka mellan tummen och pekfingret.

Jag skakade på huvudet och log åt honom ännu en gång "Nej, kunde bara inte sova. Men somna om du, klockan är inte mer än fyra." Svarade jag lågt.

Aarons nickning hade varit nästan osynlig innan han gett mig en lätt kyss på munnen och sedan somnat om så nära att jag kunde känna hans andetag mot mitt ansikte.

Nu satt jag i vardagsrummet iklädd hans svarta t-shirt med gitarren i knät och ett anteckningsblock på vardagsrumsbordet. Klockan närmade sig halv sju och om cirka en halvtimme skulle Aarons larm ringa. Under tiden jag legat i sängen och sett på honom så hade en ny låt tagit form i mitt huvud. En låt om honom.

Jag spelade tyst på gitarrens strängar samtidigt som jag nynnade och flätade samman texten jag hade i mitt huvud.

When the rain is blowing in your face

And the whole world is on your case

I could offer you a warm embrace

To make you feel my love

Med slutna ögon spelade jag upp morgonstunden i minnet, där jag legat och tittat på Aaron under tiden han sov.

When the evening shadows and the stars appear

And there is no one there to dry your tears

I could hold you for a million years

To make you feel my love

Jag slutade spela och skrev ner texten i anteckningsblocket innan jag började nynna och försiktigt spela igen. Ingenting. Inte ett ord gjorde sig till känna i mitt huvud. Helt blankt. Jag blundade igen och sjöng låten tyst från början.

Platsen bredvid mig sjönk försiktigt och jag kunde känna hans närvaro. Jag log och öppnade ögonen för att se på honom. Med ruffsigt hår som han endast dragit en hand genom, svarta jeans och bar överkropp som fick varenda tjej att dra efter andan satt han där och tittade på mig med ett sexigt leende.

"Väckte jag dig?" Frågade jag och hoppade lite närmre honom i soffan, så nära att han kunde lägga sin varma hand på mitt lår.

Aaron skakade på huvudet "Nej babe, men idioterna som fäller träd en liten bit här ifrån gjorde."

Jag log snett åt honom och hade ingen aning om vad han menade, men troligtvis var det någonting utanför min hörselradar. Han smekte mitt lår med tummen och såg på mig.

"Får jag höra?" Hans fråga var försiktig och ögonen var trötta men det gick inte att undgå förhoppningen i dom. Han visste hur skygg jag var för att spela och sjunga inför någon.

Med huvudet på sne såg jag på honom och bet mig nervöst i läppen. Jag tog ett djupt andetag och nickade. Mina fingrar började dansa över strängarna och jag såg Aaron i ögonen under tiden som jag sjöng de två verser jag skrivit ner i mitt anteckningsblock.

The Real MeOnde histórias criam vida. Descubra agora