The Real Me

Kapitel 8

God morgon babe.

Det är verkligen tomt utan dig.

-A

Jag log sömnigt åt Aarons meddelande, jag kunde definitivt vänja mig vid det här. Gulliga meddelanden. Klockan var redan ett såg jag uppe i högra hörnet på mobilen men Aaron verkade redan ha varit vaken i två timmar. Jag skrev ett meddelande tillbaka.

Jag gillar när du kallar mig babe.

Du fanns i mina drömmar.

Puss

Det kom inget svar så jag slängde av mig täcket, stoppade fötterna i morgontofflorna och gick ut i köket. Jag hade druckit måttligt och sakta under går kvällen så jag hade ingen baksmälla idag. Kenna satt redan vid bordet i en lila morgonrock och åt. Hon såg storögt på mig när jag kom in genom valvet.

"Väckte jag dig?"

Med ett leende på läpparna skakade på huvudet "Nej. Hur länge har du varit vaken?"

Hon putade med läpparna och kollade på klockan "Hum cirka två timmar. Jag ska iväg om en liten stund, du får gärna stanna här tills jag kommer tillbaka om du vill."

"Det behövs inte, jag kan be Aaron hämta mig, det är fint väder idag så jag tänkte ut och springa en runda." Jag tog en tugga till av mitt knäckebröd som jag hade brett med mjukost.

Kenna log snabbt och lite osäkert mot mig sedan nickade hon "Okej absolut".

Jag drog på mig ett par shorts, en tunn luvtröja och borstade genom håret innan jag ringde Aaron.

"Hej babe." svarade han lite stressat och jag hörde mummel i bakgrunden.

Jag rynkade lite på ögonbrynen "Hej, har du tid att hämta mig? Kenna ska snart iväg."

Han tystnade för några sekunder sen svarade han fortfarande lite stressat "Eh..javisst jag kommer nu." och så la han på luren innan jag hann svara.

Det klickade till i telefonen när han la på och jag såg på den med en fundersam blick. 'Vad var det där om?' Jag skakade på huvudet och tvingade mig själv till att inte fundera på det.

Vi satt på verandan och skrattade när Aaron körde upp till huset, han hoppade ur bilen och jag kände att mitt hjärta direkt började slå volter. Han log nästan omärkbart. Kenna klappade sig på knäna och gav mig en stor kram innan hon reste sig från trappsteget vi satt på och gick mot sin cykel. Aaron kom fram till mig, han sträckte mig sin hand och hjälpte mig upp. Jag pussade honom snabbt på munnen innan jag vände mig mot min bästa vän.

"Kenna, jag kan skjutsa dig om du vill?" Hon såg på mig och log lite osäkert igen, hennes blick flackade mellan mig och Aaron "Jag kan hämta dig senare också när du ska hem, jag ska ändå inte göra något speciellt idag förutom ut och springa när jag kommer hem." jag ryckte på axlarna och log mot henne.

Hon harklade sig "Tack Selena, men jag cyklar gärna." och så satte hon sig på cykeln och cyklade iväg.

Med höjda ögonbryn såg jag efter henne. Aaron tog min hand och drog mig till sig för att krama om mig. Jag kände att han var spänd och för ovanlighetens skull hade han en vit t-shirt på sig. Hans hår var som vanligt snyggt ostyrigt och han hade lite skäggstubb. Jag drog med fingrarna över det innan jag borrade in mina händer i hans hår och kysste honom. Han log stort mot mina läppar och ett litet skratt hördes från honom.