The Real Me

Kapitel 6

I korsningen vid den stora parken svängde jag av till höger och följde bara vägen rakt fram. Även Kenna bodde en liten bit utanför vid skogen. Enligt min gps så var jag alldeles strax framme vid den grusväg som ledde till hennes hus. Ju närmre jag kom ju tätare blev träden längs med vägen. Huset var stort, byggt av grått tegel. Fönstren var stora och huset hade en vit dubbeldörr med snyggt mönstrade fönster, även en veranda inramad av vitt staket täckte husets framsida. Jag parkerade bilen och gick mot verandan när jag plötsligt stannade, en rysning sträckte sig längs ryggraden hela vägen upp i nacken. Blickstilla stod jag och såg in mot skogen när plötsligt en gren knäcktes. Livrädd sprang jag mot dörren och bankade på den, Kenna öppnade den genast och svepte mig in i en stor varm kram.

"Välkommen och stort grattis på födelsedagen!" utbrast hon. Jag slappnade av. Hon stängde dörren bakom mig och backade sedan för att tappa hakan. Hallen var stor och ljus, den hade kunnat vara ett rum, en vit bänk stod placerad till vänster under en färgglad tavla, golvet var mörkt, hatthylla och skoställ gick även det i vitt. En växt högre än mig stod intill väggen. Väldigt stilrent. Jag såg på Kenna som fortfarande stod och såg på mig med chockad min.

"För mycket? Jag har aldrig varit på en födelsedagsfest och ännu mindre haft en själv-.." började jag men hon höll upp handen och avbröt mig.

"Selena, wow! Du ser fantastisk ut. Men.." hon höll upp ett finger och vände sig om och gick in i vardagsrummet. Jag följde efter. Jag tappade hakan, detta hus var enormt. Vardagsrummet låg i dimljus just nu men golvet var nästan vitt, soffan ljusgrå och soffbordet var av mörk sten med ingjutna stenar i olika färg och form. Platt teven på väggen var enorm och en grå tevebänk följde under.

"Kenna, ditt hem är fantastiskt!" fick jag ur mig. Hon vände sig om och kom fram till mig med en inslagen ask i handen. "Tack så mycket Selena" log hon "Grattis igen på födelsedagen!" hon höll fram asken mot mig och jag såg på henne med en blick som sa att det hade hon inte behövt. Hennes leende nådde till öronen.

Vi satte oss i soffan. "Kom igen nu, öppna." bad hon entusiastiskt. Jag öppnade asken och inuti låg ett silverglittrigt choker halsband och ett par diamant örhängen. "Kenna!" utbrast jag chockat. Hon viftade bort det som att det inte var någonting och bad mig vända mig om så hon kunde sätta på halsbandet. Örhängena glänste fantastiskt i mina öron och jag kände mig vacker när jag såg mig själv i spegeln.

"Vad sägs om denna då?" frågade Kenna. Jag satt och smuttade på ett glas vin medan hon gick modevisning i vardagsrummet, detta var nog tredje eller fjärde klänningen hon visat upp. Jag satt lite av vinet i halsen och var glad att det inte var rött utan vitt med tanke på min klänning. Klänningen Kenna hade satt på sig var fantastisk, mörkblå skater med polokrage och öppen rygg. "Perfekt!" sa jag högt när jag fått vinet ur halsen. Kenna skrattade ljudligt åt mig och jag gjorde henne sällskap.

"Kom jag plattar ditt hår och du borde ha just de där skorna" sa jag och pekade på ett par enkla svarta högklackade skor som stod intill väggen.

Klockan var tio och festen var i full gång, det hade kommit cirka trettiofem stycken och jag kände inte igen många av dom. Jessy och Nikki hade också kommit, Nikki var Jessys slav i princip. Jag höll mig undan dom. Kenna drog in mig i vardagsrummet för att dansa med henne och i denna stund var jag väldigt glad för att jag kunde dansa, jag hade druckit tre glas vin och varannan hade jag druckit vatten så jag klarade mig fint. Det ringde på dörren och jag lämnade Kenna åt sitt eget öde på dansgolvet med sin hemska parningsliknande dans eller vad det nu skulle föreställa. Skrattandes öppnade jag dörren men tystnade tvärt och leendet på mina läppar försvann, jag drog hastigt efter andan. Isblå ögon mötte mina och jag stod som fastfrusen, kände värmen spridas i kroppen, pulsen slog dubbelslag och hela min kropp skrek efter honom. Hans läppar var formade som ett o och hans blick följde mig upp ifrån och hela vägen ner innan han mötte mina ögon igen. Jag fick tillbaka kontrollen över min kropp och lyfte på ena ögonbrynet innan jag smällde igen dörren framför ansiktet på honom och gick ut i köket. Dörren öppnades och jag hörde skratt och några få ord från hallen.