The Real Me

Kapitel 11

Jag klickade på spara och skickade sedan in min rapport för ett arbete jag jobbat på i skolan, den skulle senast vara inne klockan fyra idag men jag vaknade tidigt och använde min morgon till att få det färdigt. Klockan var tio på förmiddagen så jag hade suttit framför datorn i min mörkblå morgonrock i redan tre timmar. Jag sneglade på mobilen som låg på skrivbordet bredvid datorn och jag skulle precis ta den för att skicka ett meddelande till Kenna när hon ringde. Jag log och svarade.

"Jag tror vi är menade att vara bästa vänner för vi tänker samma sak!" skrattade jag.

Kenna skrattade tillbaka. "Jasså tänkte du på mig? Får jag verkligen plats där inne i ditt huvud tillsammans med min bror?" sa hon lite fundersamt.

Jag himlade med ögonen men blev varm och log när hon nämnde Aaron.

"Det är klart, du är min bästa vän!" svarade jag lite mer allvarligt.

Jag kunde se framför mig hur Kenna log innan hon svarade "Jag tänkte du kunde komma hem till mig idag? Mina föräldrar har kommit hem och jag vill gärna du ska träffa dom."

När hon nämnde sina föräldrar så blev jag påmind och brevet jag hade hittat kvällen innan, tänk om Richard och Vivian Hale var Mr. och Mrs. Hale, Aarons och Kennas föräldrar. Det fanns bara ett sätt att ta reda på det.

Jag hörde Kenna mumla någonting och sakta drogs jag ur mina tankar. "Selena? Hallå?". Kennas röst klarnade i telefonen och fick mig att rycka till.

"Ursäkta Kenna, jag fastnade lite i min rapport jag nyss skrev klart" ljög jag, en liten vit lögn kunde väll inte skada "men okej, träffa dina föräldrar, absolut jag kommer!".

Vi la på telefonen och jag gick in för att ta en dusch. Tjugo minuter senare står jag framför spegeln iklädd ett par svarta jeans med hål över knäna och en tunn långärmad ljusgrå polo tröja som smet åt min kropp. Jag älskade verkligen tröjor med hög krage och idag var vädret lite mulet så långärmat passade perfekt. Mitt hår slängde jag upp i en trofast slarvig knut uppe på huvudet och drog fram några slingor. Med håret uppsatt kunde man se mina fina mjuka drag bättre. Mascara prydde mina ögonfransar och ett hudfärgat läppstift mina läppar. Mina välformade täta ögonbryn blev lätt ifyllda och sedan var det rouge och highlighter. Örhängena jag fått av Kenna i födelsedagspresent hade jag aldrig tagit av igen så dom glimmade fint i mina öron.

Mina föräldrar satt i köket och åt frukost, mamma hade gjort våfflor och jag tackade henne från djupet av mitt hjärta, aldrig skulle jag sluta älska våfflor. Vi satt och små pratade lite innan jag reste mig för att dra på min svarta skinnjacka, mina vita adidas skor och gå ut till bilen. Den var fruktansvärt skitig och jag rynkade på näsan åt den. En tvätt var ett måste innan jag åkte någon annanstans.

Jag ställde bilen utanför tvätthallen och gick in för att betala. Butiken var liten med inte speciellt stort utbud. Mest godis, biltillbehör och det nödvändigaste i matväg. Bakom kassan stod en liten smal kille med buskiga ögonbryn, spetsig näsa och runda glasögon med mörkblå bågar. Hans ögon var uppspärrade och han rörde sig nervöst överallt utan att riktigt veta vad han egentligen skulle göra. Jag gissade på att han var ny och jag led verkligen med honom.

"Hej och välkommen! Vad får det lov att vara?" frågade killen bakom disken när jag kom fram. Han petade uppglasögonen med pekfingret och log nervöst mot mig. På hans namnbricka stod det Ny i Kassan och hans namn Harry. Jag såg honom i ögonen och log vänligt tillbaka.

"Hej och tack Harry!" svarade jag och nickade mot hans namnbricka. Han log lite större och visade upp en rad raka skinande vita tänder. "Jag skulle gärna vilja tvätta min bil i självtvätten om det är ledigt?".