Kapitel 22

1.7K 57 9
                                    


"Selena?"

Det var Claires röst, jag hade stått försjunken i tankar och försökt komma på när jag senast haft min underbara kvinnoperiod. Den som ibland, rätt ofta, var så underbar att jag låg i kramper och fick krypa runt på golvet istället för att gå. Jag tror ingen spenderar så mycket tid på golvet som jag gör under just den perioden, den är nästan outhärdlig. Även fast att jag äter mina p-piller så är den ofta fruktansvärd.

Jag såg på Claire "Jo det var väll någon månad sen så jag väntar på den" med rynkad näsa log jag mot henne och vi fortsatte gå. 

Vi kom fram till min ytterdörr och jag kramade om Claire för att säga hej då och tack för att hon hade följt mig hem. Hon kramade tillbaka men höll kvar sina händer på mina axlar och såg bekymrat på mig.

"Du, jag vet inte riktigt hur jag ska säga detta" hon släppte mina axlar och la sina armar i kors över bröstet innan hon suckade "Men jag tycker du borde göra ett test Selena."

Jag rynkade på ögonbrynen åt henne, test? För vadå? Ett litet tyst oförstående skratt lämnade min mun "Vadå för test Claire?"

Hon harklade sig och tog min hand innan hon drog in mig genom dörren "Var har du dina p-piller Selena?" sa hon samtidigt och jag visade henne upp för trappan innan jag gick in på toaletten och plockade fram dom ur badrumsskåpet. Snabbt var dom i hennes hand och hon drog ut kartan för att se på den "Senast du tog var en tisdag, vilken tisdag?" hennes blick var fäst på pillerna i hennes hand. 

Jag tänkte efter, det var lördag idag och jag tog en pilla i tisdags. Eller nej? Var det tisdagen innan? Claire flyttade blicken till mig och såg hur jag kämpade med att minnas. Vilken jävla tisdag var det? Jag kunde inte minnas sist jag ens stoppade en pilla i munnen. Hur kunde jag inte minnas, det var ju något man gjorde varje dag. Jag skakade på huvudet och såg på henne "Jag minns inte, men vad spelar det för roll? Jag kan ta en nu så börjar jag om bara."

Hon svalde och pressade läpparna till ett svagt sträck "Selena" sa hon tyst och la handen på min axel "Jag misstänker att du är gravid." 

Hennes ord träffade mig som ett slag i magen och jag kunde känna allt blod försvinna från ansiktet. Sakta utan att tänka efter sjönk jag ner på toalettlocket och bara satt där, med inget annat än en tom blick. Min själ lämnade min kropp och jag hade tappat allt. Jag var som ett tomt skal. Claire satte sig på huk framför mig och jag såg att hon rörde på munnen men jag hörde inget annat än ljudet som ringde i öronen. 'Gravid' ordet i mitt huvud fick mig att dra efter andan och allt ljud runt omkring mig kom tillbaka.

"Herregud! Det var nära att du svimmade, dina läppar är helt blå!" Claires röst var panikslagen och jag såg på henne.

Sakta skakade jag på huvudet och la handen för pannan "Det går inte, det kan inte stämma. Åh nej! Aaron kommer ha ihjäl mig." Claire skakade snabbt på huvudet och kramade om mig där jag satt. Hon klappade mig över ryggen och lovade mig att allt skulle bli bra.

"Vi kan åka nu direkt och köpa ett test Selena, om du vill?" hon tog min hand och hjälpte mig upp "Glöm inte andas, det behöver inte stämma men om det gör det så tar vi tag i allt då."

Panikslaget såg jag på henne, jag fick inte vara gravid. Jag kunde inte vara det, jag var bara arton år och hade hela livet framför mig. Aarons ilskna ansikte flimrade förbi framför ögonen och jag slog handen för munnen. Jag kunde inte säga något till honom.

"Kenna, vi måste hämta Kenna!" snabbt slängde jag på mig en t-shirt och shorts innan jag sprang jag ner för trappan och slängde mig in i bilen tillsammans med Claire. 

The Real MeWhere stories live. Discover now