Fake it | boyxboy

14

"Jag har några roliga nyheter att berätta!" Utbrister Daniel när jag och Charlie har satt oss ner i soffan, som är den soffa vi spenderat mest tid tillsammans i utav alla soffor som världen äger.

"Har du träffat en tjej?" Frågar Charlie exalterat och ser på Daniel med ett retsamt leende. Daniel himlar med ögonen.

"Ja, det var därför jag kallade hit er till ett möte. Jag har träffat Malin hon är 39 år gammal. Så nu vet ni hejdå!" Skämtar Daniel och jag skrattar åt hans ord. Även Charlie ger ifrån sig ett skratt och lutar sig tillbaka i soffan. "Nej men det handlar om din framtida karriär Charlie."

Charlie blir tyst, väntar förmodligen på en fortsättning. Jag sneglar mot honom, märker hur hans ansikte har blivit sammanbitet och ögonen håller blicken fäst på Daniel. Vad som orsakar Charlies plötsliga humörsvängning kan jag inte annat än att gissa mig till ett svar. Antingen vill han inte fortsätta sin karriär och är rädd för att det är något positivt, men det känns inte så troligt. Det andra svaret jag har är att han är rädd över att hans framtid inom musiken ser mörk ut, jag hoppas på att det inte är så. Jag må aldrig ha sett Charlie sjunga live, men att han älskar att hålla på med musik har jag uppfattat på sättet han pratar om det. Inte heller har jag frivilligt lyssnat på hans låtar, kommer jag på nu. Jag har ibland hört dem spelats på radion men har jag haft möjlighet har jag bytt kanal eller stängt av. På jobbet har jag hört hans sångröst ibland, men då har jag lyckats kopplat bort det ljudet och fokuserat på allt annat. Att lyssna på Charlies musik hade gjort mer skada än nytta, jag var rädd att om jag började lyssna på hans sångröst skulle jag ha haft svårt att sluta. Det är så med Charlies röst, börjar en lyssna är det omöjligt att sluta. Och jag visste att min saknad efter honom skulle komma tillbaka, därför lyssnade jag aldrig på hans låtar.

Men nu sitter han här bredvid mig och som det ser ut nu, kommer han finnas vid min sida ett tag framöver i alla fall. Kanske skulle jag kunna lyssna på hans låtar när jag kommer hem?

"Det blir väldigt kort inpå men jag tycker att det är en bra chans att ta. Den turnén med ditt nya album vi planerade som aldrig blev av, vi har fått möjlighet att genomföra den nu i sommar. Dock bara i Sverige nu, men om du är redo bokar vi det. Första spelningen är här i Stockholm, den nittonde Juni. Sista spelningen är i Göteborg, den tjugonde Augusti. Mellan där kommer vi göra sexton spelningar lite överallt i Sverige. Vad tror du om det?" Berättar Daniel med en exalterad röst och snurrar på en vit bläckpenna. Hans blick ligger för det mesta fäst på Charlie, men vandrar ibland över till mig.

Varför jag är med vid detta samtal förstår jag inte riktigt, men känner jag Daniel rätt så är det något mer än bara den här turnén vi ska prata om som även jag involveras i.

"Är det inte för tätt inpå?" Undrar Charlie med en tveksam röst. "Alltså jag menar jag kommer ju knappt ha tid att förbereda mig om vi ska dra igång om typ en månad."

"Som din vän tänker jag inte tvinga dig till något om du inte är redo. Men jag tänker att du har tränat till denna show redan, du kan det mesta och resten sköter vi." Daniel ser hoppfullt på Charlie, han vill det betydligt mer än vad Charlie verkar vilja. "Du kan väl fundera på det tills imorgon?" Ger Daniel som förslag och Charlie nickar utan att se på honom, han verkar befinna sig i sin egna värld och jag vet inte ens om han uppfattade Daniels senaste ord.

"Varför är jag här?" Frågar jag förvirrat då ingen verkar ha något mer att säga. Daniel ser på mig och i ögonvrån ser jag hur även min röst fångar Charlies uppmärksamhet. Hans ögon söker sig till mitt ansikte och jag ägnar honom en snabb blick innan jag möter Daniels blick igen.

"Jag litar inte riktigt på att Charlie berättar det vidare för dig och eftersom ni är tillsammans borde du också få veta."

"Vi är inte tillsammans på riktigt." Flikar Charlie in. Daniel himlar med ögonen.