[46] Skimmrande Vattengräns

73 7 0
                                    

"Det är för varmt," stönar Ronald. Jag fnyser och sträcker ut mig mer på filten i det höga gräset bakom huset. 
"Gnällspik," muttrar Ginny mellan oss, men Ronald bara suckar och sätter sig upp. 
"Ni kan ju koka här utan mig." Ronald reser sig upp med en svettig kraftansträngning och jag kisar upp mot hans huvud. Solen bländar när han börjar gå och mina ögon tåras. 
"Mes," muttrar Ginny och jag fnittrar. 
"Killar..." 

Det är tidig eftermiddag, tre veckor in i sommarlovet, och jag njuter av den tillfälliga värmeböljan som skänker det annars gråa landet hela 28°C och stekande sol. Min känsliga hud har börjat mörkna lite men ännu är jag bara lite gyllene, inte röd eller direkt brun. Trots de mörka pigmenten i mitt mörka hår är det svårt för mig att få färg på huden. Jag förstår det inte riktigt men min mamma var likadan. 

En bit bort hänger Molly tvätt, Arthur är ute i verkstaden och pillar med något, Ronald har tagit skydd inomhus, Percy är på sitt sommarjobb och tvillingarna försvann efter frukosten - har inte sett eller hört dem sedan dess. Om jag skulle gissa vart de håller hus så skulle jag säga att de är nere vid sjön någon kilometer bort. Fullt upptagna med någon uppfinning förmodligen. 

"Allix," Ginny petar på mig lite, "ska vi bada?" Jag vrider huvudet mot henne och håller upp en hand för att skydda mina känsliga ögon från det skarpa ljuset när jag ser på henne. Fräknarna är tydligare och hennes röda hår sprakar i solen. Men hon har allt bränt sig lite på nästippen. 
"Tror du inte det är fika snart?" 
"Äsch, inte än på en timme." 
"Ah okej, ska vi kolla om-" 
"Kan vi inte gå själva?" avbryter Ginny innan jag hunnit fråga om vi ska kolla om Ronald vill följa med. Jag ler och nickar mot henne innan vi kravlar oss upp från filten. 

Ginny viker ihop den rutiga filten medan jag går bort till Molly vid tvättlinan. 
"Hej kära du," säger hon innan jag hunnit hela vägen fram. Jag ler lite, värmd av hennes mjuka ord. 
"Molly, Ginny och jag tänkte gå och bada. Är det okej?" Molly tittar upp från tvättkorgen med lakan i alla möjliga färger. 
"Ja, men det är fika om en stund, kanske en timme eller så." Jag nickar med ett leende och kilar iväg till Ginny som står på verandan i sin blåa bikini. 

"Vad sa hon?" 
"Fika om en timme." Ginny ler uppspelt och vi tar oss in i det något svalare huset för att hämta handdukar och dra på våra sandaler. Vi har ju redan bikini på och barfota har vi varit i det mjuka gräset, men det är en bit att gå till sjön så lite skydd på fötterna är en bra idé. 

Jag känner efter hur den stora bollen av hår sitter på toppen av mitt huvud, rörig men fast. Ginny sätter upp sitt halvlånga hår i en hög hästsvans. Vi tar varsin tjock handduk under armen efter att sandalerna satts på och sedan kastar vi oss ut i värmen igen. På väg mot den svalkande sjön lite under två kilometer bort. 

Svetten pärlar sig i min pannan och på nästippen. Jag drar baksidan av handen över mitt ansikte i ett försök att få bort det mesta av vätskan. 
"Det är så vaaaaaarmt!" ropar Ginny ut bredvid mig med ett leende, 
"Det är så sköööööönt!" svarar jag tillbaka med ett härligt skratt som blandas med Ginnys egna. Ovanför oss skiner solen genom de tjocka trädkronorna klädda i härligt gröna löv som rör sig mjukt i den lätta brisen. 
"Kom igen!" Ginny sätter av i sprint och jag är henne hack i häl, den mjuka skogsstigen tar emot mina fötter och där borta, några meter framför oss, glimmar sjön. 

Handdukarna kastas på marken, sandalerna sparkas av och vi slänger oss i vattnet som skvätter upp omkring oss. Jag ryser till av den plötsliga svalkan. Drar ett djupt andetag och dyker ner under ytan när vi kommit några meter ut. Vattnet är alldeles klart när jag öppnar ögonen. Jag tar några simtag och vänder upp. Bryter ytan och drar in ett nytt andetag i lungorna med ett brett leende. 

Hemligheternas Näste [HP FF] Allix Serien Del 1Where stories live. Discover now