PROLOG
Conor
Varför i helvete svarade jag inte i telefonen?
Med den tanken i skallen tar jag akutmottagningens trappa i två kliv, tacklar upp glasdörrarna och krockar med automaten för kölappar. Sjuksköterskan i receptionen väntar tålmodigt medan jag fumlar med legitimation. En oval namnskylt upplyser mig om att jag talar med Mrs. Richardson.
- Conor Hayes, flämtar jag med andan i halsen. Jag söker Meera Matthews.
Hon vinkar med mig längs det blanka linoleumgolvet, för att stanna utanför rum 9. Ett utdraget skrik tränger ut i korridoren, sedan kraftlös gråt.
Jag lutar mig mot dörren, men Mrs. Richardson griper tag i min handled. Hon är i sextioårsåldern, mjukt grått hår och förvånansvärt starka nävar. En vargskiftare, som så många i Wolf's Cross.
- Var stark, Mr. Hayes. För hennes skull.
Utan att ha en aning om vad hon menar nickar jag, och kliver in i helvetet.
Hade något varit annorlunda om jag tagit det där samtalet?
Jag får aldrig veta, och den insikten sliter mig i bitar.
YOU ARE READING
Blodmåne🇸🇪
Fantasy🇸🇪 "Sakta stryker han ut tvålen över mina axlar. Skummet rinner ned över ryggen, hans hand följer med. - På tal om din roll, säger han lågmält mot mitt öra. En av oss var nykter i natt, lilla vän. Är du redo att tigga? " ➖➖🌙➖➖ En vargskifta...
