8. Meera

66 8 29
                                    

Lördag 18:e Augusti

Conor och jag, tonåringar ihop. Missanpassade tillsammans. Lika, samma. För alltid.

Tiden virvlar förbi.

Rum nummer 9. Sjukhussängen. Kroppen sviker, jag räcker inte till. Så ont. Var är du, vargen?

Tomheten.

⎯⎯⎯⎯⎯⎯⎯⎯⎯⎯⎯⎯⎯⎯

Jag vaknar i en pöl av svett, med lakanet i ett rep runt kroppen. Jag vet inte vad klockan är, men resterna av drömmen driver mig ut i vardagsrummet.

I dörröppningen blir jag stående. Conor sover på soffan, medan tevens ljudlösa illusioner flimrar över honom. Ena armen hänger ned på golvet, hans långa ben är böjda mot ryggstödet i en vinkel som borde vara omöjlig.

Sakta vänder jag tillbaka till den kalla sängen, till drömmen som väntar tålmodigt på att jag ska somna om.

Blodmåne🇸🇪Tempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang