Kapitel 25

9.1K 287 34
                                    

Madisons perspektiv:

Argt slet jag av mig de förbannade klackarna när jag stigit ur limon. Jag började gå på den kalla trottoaren hemåt. Himlen mullrade något otroligt och i nästa sekund började det regna. Det var så typiskt att det skulle börja regna just nu. Tårarna rann konstant nerför mina kinder. De blandades med regnet men jag drog argt under ögonen. Förmodligen såg jag ut som en blöt panda i ansiktet.

När jag väl kom hem i 45 minuters traskande i det piskande regnet var jag iskall och trött. Klockan var nog efter 12 på natten. Jag släppte skorna på hallmattan och släpade mig in med min tunga våta klänning in till badrummet.

Jag blickade upp mot spegeln och fick se en hemsk syn. Mitt smink låg på bröstet och utsmetat i ansiktet. Mina ögon var röda och hängande.

Klänningen satt som en smäck på mig och jag fick krångla av mig den. Min kropp var skör och den skakade som ett asplöv. Jag ställde mig upp - då jag suttit på golvet, och tog med mig klänningen och hängde den på tork i vardagsrummet.

Jag satte på duschen och klev in i den varma strålen. Jag drog försiktigt ut hårnålarna ur håret och släppte dom på golvet.

Jag gled långsamt nerför duschväggen och satt i fosterställning. Tårarna började rinna hejdlöst nerför mina kinder igen. Jag var både arg och ledsen. Argt skrek jag så högt jag kunde. Jag skrek om och om igen innan min röst dog ut. Men tårarna slutade inte rinna. Det var som att små gubbar satt och slog på min ögon med lökar massvis med gånger.

Att en kille skulle betyda så mycket är ofattbart. Jag brydde mig så mycket om honom att jag glömde bort mig själv i vissa lägen. Men han var allt. Vad händer när allt är borta och det inte finns någonting kvar?

Det känns som världen har rasat. Men världen kanske har rasat? För Riley var hela min värld.

Jag kröp ut ur duschen och tog min handduk runt mig. Jag gick långsamt in till sovrummet. Jag släppte handduken på golvet och klev in i den fluffiga sängen. Jag bäddade ner mig för att kunna sova. Jag tog ett djupt andetag och suckade hackigt.

Sängen luktar Riley.


KOLLA MIN BLOGG, LÄNK I PROFILEN!!❤️
Oj va deppigt (och kort kapitel)
Nästa kapitel blir det mycket av allt asså mohahah.

Min best friendo och jag ska låtsas att vi är internet bästisar och göra en sån här "springa mot varandra och slå ihjäl sig" kram. Hahahahah och så ska vi lägga ut den på vine.

( btw följ min best friendo på vine om ni gillar asbra edits på typ walking dead osv. Vine: walking edits) <333

Bad boys never criesWhere stories live. Discover now