Bad boys never cries

Kapitel 2

Madisons perspektiv

Jag visste att Riley bodde en våning över mig, men aldrig att han skulle knacka på hos mig. Varför just mig?

Han har aldrig pratat med mig tidigare, aldrig tittat på mig tidigare, aldrig märkt mig tidigare.

Plötsligt kom jag på att han fortfarande stod utanför dörren.

''Öhm...'' Slank ur min mun. Vad skulle jag säga? Han knackade på och har inte öppnat sin mun än. Okej, nu börjar det bli pinsamt.

''What do you want?'' Frågade min idiotiska mun. Jag lutade mig försiktigt mot dörren som jag forfarande höll i. Han flinade till.

"I was wondering if you have some underwears that I can borrow.'' Sa han lugnt och sansat. Va i hela friden?!

''Excuse me?!'' Sa jag förvånat. Vad skulle han ha dom till liksom? Han höjde ena ögonbrynet och flinade ännu en gång åt mig. Det där flinet har jag lust att mosa sönder. Även fast det var grymt attraktivt och så... Vänta va? Nej, han är inte attraktiv... Han har dåligt inflytande...

''Yeah, but there is a girl in my appartment that is kind of naked and she needs some underwears.''

Åh, gud vilken player.

''So... Do you have some? Or do you go naked all the time?'' Sa han och skrockade lite åt sitt eget skämt. Jag blängde lite irriterat på honom för att visa att det inte alls va roligt.

Jag vände mig om och begav mig inåt i min lägenhet. Jag öppnade min sovrumsdörr som stod lite på glänt. Jag smet in och började rota i min låda på ett par oanvända trosor. Ett par vita spetstrosor hittade jag längst ner i lådan. Snabbt tog jag dom i handen och stegade ut till Riley som stod inne i min hall och studerade in i vardagsrummet.

Mitt vardagsrum var ganska enkelt men ändå väldigt unikt.

På väggen hängde en platt tv. Jag hade en grå divan soffa med massor av färgglada kuddar. En volangfilt låg slängd på liggdelen. På mitt glasvita soffbord låg bil tidningar huller om buller. På väggarna hängde massa färgglada foton från när jag var i Tokyo, Thailand och Paris som jag faktiskt själv tog. I taket hänger en stor bommulsliknande lampa. Ganska mysigt om du frågar mig.

Jag räckte över det jag hade i handen till honom. Självklart skulle han väckla upp dem och studera dom. Han bet sig lite i läppen precis där ringen satt. Åhh... Han är så sny- Nej.

''Thank you... Uhh...'' Började han. Han fick en liten rynka mellan ögonbrynen.

''Madison.'' Sa jag tyst.

''What is your school named?'' frågade han. Han vet inte vem jag är. Han har aldrig sett mig. Han sitter faktiskt

en bänk bakom mig på en lektion.

''McKinley High.'' sa jag och tittade upp i hans hasselbruna ögon. Det kändes som man kunde drunkna i dem. Även fast dom inte var blåa. De var bara så...mystiska på något sätt.

'' Well, I guess I have'nt seen you.'' Sa han och stegade ut ur hallen. Han stod nu lite lutad mot dörrkarmen. Jag var precis påväg att stänga dörren när han satte foten mellan. Jag tittade undrande på honom.

'' You are the bench over me.'' Sa han med ett flin. ''Madison''

::::

KOLLA MIN BLOGG, LÄNK I PROFILEN!!❤️